Mems samhälle
Göta kanal hade börjat grävas på 1810 talet och fick sitt utlopp i Slätbaken vid Mem. 1832 invigdes den östra delen med pompa och ståt av konung Karl XIV Johan och i anslutning till kanalens utlopp växte ett nytt slags samhälle upp. Det var inriktat på att ombesörja och betjäna kanaltrafiken och samlade till sig folk från olika delar av Sverige. Hit förlades kanalkontor, tullkammare och lotsstation och där fanns kanal och slussinspektor, tullmästare, 6 lotsar, 5 tullvaktmästare och 2 slussvakter.
På 1830-1840-talen byggdes följande bostäder:
Kanalvillan, som blev bostad för kanalinspektören och samtidigt kanalkontor. 1929 uppbyggdes en ny bostad, varvid den gamla revs. Vilan, byggdes av ordföranden för Göta kanalbolaget och hit förlades Mems speceriaffär i slutet av 1800-talet och till 1960 då affären lades ner. Tullkontoret, som samtidigt var bostad åt tullmästaren och i anslutning därtill byggdes bostad för tullpersonalen. Slussvaktmästare bostaden där slussvaktmästaren kom att bo. Kanalmagasinet, som användes till magasin åt olika firmor och där själva invigningsmåltiden avåts år 1832. Tullpackhuset byggdes av Söderköpings stad ett par år senare och användes till förvaring av oförtullat gods. Värdshuset byggdes i mitten av 1830 talet och fungerade som krog fram till 1855. Därefter flyttades det till Beatelund och fungerar som stomme i huvudbyggnaden därstädes.
Mems skeppshandel byggdes på 1850 talet och användes som skeppshandel till slutet av 1800 talet. Kanalhyddan byggdes 1873, först som lotsbostad och kom sedan under tiden 1884 till 1950 utgöra lokal för Mems poststation. Mems skolhus, byggdes 1884 och användes till skola fram till 1938.
Det växte efterhand upp en omfattande verksamhet inriktad på kanalfarten. Det var främst virke och spannmål som skeppades vidare eller omlastades, men även en betydande spritimport skedde till Rehnbergs spritvaruaffär i Söderköping . Båtarna på kanalen drogs i många fall av oxar eller hästar och de olika hemmanen efter kanalen ombesörjde detta. Passagerartrafik kom igång och detta framgår av att 1836 konstaterades att behovet av hållskjutsar vid gästgiverierna efter kanalen minskats avsevärt. 1870 inrättades telegrafstation vid Mem, som sedan ersattes av telefonen omkring sekelskiftet 1800-1900. I skolhuset, som byggdes 1884, anordnades regelbundet gudstjänster för att "därmed bereda tillfälle för den del tjänstemän, som svårligen kunna avlägsna sig så långt som till Tåby kyrka, att någon gång få höra Guds ord förkunna".
Verksamheten kulminerade i början av 1900 talet för att därefter successivt avtaga. Lotsstationen drogs officiellt in 1962 men från början av 1930 talet fanns bara en tulluppsyningsman och en tullvaktmästare kvar vid tullstationen. Mem har varit föremål för ett stort antal sägner och sagor. Främst är berättelserna om de tolv silverapostlarna, som det då gäller. Om dessa berättelser placerats i rätt tidsperspektiv är tveksamt, men att sägnen fortfarande är aktuell visar, att i köpekontraktet när Axel Gunnar Johansson förvärvade slottet och parken år 1916, stadgas att om silverapostlarna hittas skall de gamla ägarna ha viss del av det värde som de eventuellt representerar. Vad som är historiskt belagt är att hertig Karl år 1598 hade sitt härläger vid Mem, innan han gick mot konung Sigismund, som befann sig på Stegeborg. Många kungliga personer har besökt Mem och konung Karl XIV Johan var dopvittne när en av Evert Fredric von Saltza och Beata Margareta Fredrica Hamiltons söner döptes. 1800 talets romantik präglas också över Mem, då på en marmorskiva i slussen vid Mem är graverat "Om herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, Som bygga därpå".
I det av kulturmiljö kommittén i Norrköping utgivna program år 1976 stod bl.a. "Kanalmiljön i Mem är som helhet av stort kulturhistoriskt värde och bör ej utan starkt vägande skäl förändras. Samhället som utvecklats till följd av kanalfarten är av stor betydande transporthistoriskt intresse. Bebyggelsen får med undantag för enstaka nybyggnader, anses värdefull. Det gäller i synnerhet f.d. godsmagasinet och framför allt Tullpackhuset." Hoppas att dagens och framtidens politiker och beslutsfattare har samma syn och inställning.
