Oäkta barn i Tåby

 

 

 

 

Särskild längd över oäkta barn funnen i Tåbys kyrkböcker CI:2 Sid. 243-245, vissa med kommentarer från Björkekinds härads domprotokoll.

1703. Den 2 october christnades Kierstin Jönsdotters barn och kallades Kierstin, Fader till barnet bekändes av modern vara Anders Ericsson i Winnersta. Testes till dopet, Nils Jönsson, Hans Jönsson, Olof Boson, Jon Svensson?, Jungfru Christina Orelia, Ingrid Ericsdotter, Brita Jönsdotter.

 

1709. Den 28 marti döptes qvinnfolket Majas Barn, som då tjänte i Almsta, och blev kallat Jahan. Fadern sades vara en skrivare, som förr detta tjänat hos länspatronen De Gumse på Gusum, nämligen Johan Johansson. Testes till barnets dop Knut Månsson, Hans Jönsson, Oluf Boson, hustru Ingeborg Månsdotter, Anna Jonsdotter, Maria Johansdotter.

 

1710. Den 27 december döptes Anna Catharina Montells barn och kallades Johan. Testes Magnus Montell, Nils i Ljunga, Hans Ericsson, Johan Svensson, Catharina Orelia, Karin Ericsdotter, Brita Jönsdotter. Modern tillstod att Johan Hellstet var barnets fader.

 

1714. Den 22 september döptes ett lösqvinnofolk Annika Svensdotters barn från Å socken, blev kallat Ingeborg. Modern heter Annika, fadern sexmannen ryttaren Nils, som tjänt hos Anders i Ljunga. Vittnen till dopet voro Sven organist, Johan Svensson, hustru Karin i Skjorstahagen, hustru Ingri Skytte.

(Vid Lagtima hösttinget 25 oktober 1711 tillstod båda parterna lägersmålet och Nils Ericsson fick böta 40 mark och Annika Svensdotter 20 mark silvermynt. Bägge skulle stå en söndag på pliktpallen och därefter taga absolution och avlösning.)

 

1715. Den 14 juni christnades Kierstin Persdotters barn i Almsta och blev kallat Brita.

Testes jungfru Brita Hansonia, Lisken Svensdotter, Elin Jönsdotter, Johan Svensson, Jon Jonsson och Lars Jönsson i almstad. Fader till barnet angavs av modern vara Adolph Rosenkrans.

( Vid lagtima hösttinget 25 oktober 1715 angav Kerstin Pärsdotters far dottern för att inlåtit sig i olaglig köttslig beblandelse med en dräng hos kaptenlöjtnanten Posses befäl vid namn Adolph Rosenkrantz. Denne Adolph Rosenkrantz kunde inte nås av tingsrätten, men Kerstin Pärsdotter dömdes till 20 mark silvermynte vite och att en söndag stå på pliktepallen samt få taga absolution av avlösning.

 

1717. Den 10 februari christnades qvinnfolket Annas barn. Blev kallat Ingeborg. Vilket var fött i fri... Elins torp. Testes Sven Håkansson, Borthold skomakare, Elin Jönsdotter, Annika Johansdotter.

(Vid lagtima vintertinget 25 februari 1717 anklagades Anna Hemmingsdotter för otidigt lägersmål och angav hon då dragonen Georg Marschar vid Pommerska regementet som barnafader. Tingsrätten beslöt tillskriva översten för detta regementet med begäran om utredning. Vid den fortsatta rannsakningen den 17 juni 1719 erkände Anna Hemmingsdotter att hennes angivande av osann och att den rätte barnafadern var Lars Olufsson i Tåby. Lars Olufsson nekade och slingrade sig, men då han ålades att med hand på bok (Bibeln) sig från faderskapet avsvära vägrade han och erkände sig således faderskapet. Tingsrätten dömde Lars Olufsson dels, att för lägersmålet böta 40 mark silvermynt samt att betala Anna Hemmingsdotter 10 mark silvermynt för det halvår som hon vårdat barnet (barnet hade dött inom 6 månader.) Anna Hemmingsdotter, som tidigare bötat 20 mark silvermynt dömdes nu ytterligare böta 3 daler silvermynt för oriktigt anklagande och båda skulle stå en söndag uppenbar kyrkoplikt samt taga absolution och avlösning.)

 

1718. September den 29 hos ryttaren Biörkbom födde löskonan Helena Månsdotter ett barn och i födandet bekänt sig blivit havande av ryttaren Anders Nybom. Barnet christnades och döptes den 30 ejusedem och blev kallat Brita. Vittnen Hans Biörkbom, ryttaren Måns Söderberg, hustru Ingrid Andersdotter och gamla pigan Lisken Ericsdotter från Almstad.

(Inget funnet i tingsrättens protokoll. Kanske ryttaren Nybom dog i kriget och att hon betraktades som "krigsänka")

 

1722. Januari den 22 löskonan Anna Andersdotter född i Gryt socken, hos Lars i Tåby, födde ett barn, som samma dag döptes och christandes och blev kallat Maria.

Vide pagina 348. (den sidan har jag ej funnit.)

 

1724 juni den 8 födde löskonan Annika Johansdotter, hos Snälles på Mems ägor. ett oäkta barn, som den 10 döptes och christnades och blev kallad Karin. Drängen Nils Olsson i Torp tillkändes barnfader och blev för detta avdömd vid tinget den 5 juni sig barnet varit fött. Vittnen Hålsten i Mem, drängen Carl ibidem, drängen Johan Hindricsson i Skällingstad, hustru Catharina Orelia, pigan Anna och pigan Ingeborg i Mem.

 

1729. juni den 7 födde löskonan Ingiähl Ersdotter, nu till hus hos båtsmannen Måns Stafstedt tredje resan oäkta barn och säger att gifta mannen Jonas Olofsson dess barnafader är.....modern är nu.... Daniels hustru i Grönhög därest och den olofliga beskaffenhet skall vara skedd, ? är barnafader. Barnet christnades och döptes den 8 juni enligt dom 1 p och blef kallat Jon. Vittne Rahl i Bresta, Anders Flinta, drängen Simon i Bresta, drängen Pär Arfwedsson i Fyrby, hustru Ingrid Spole...? pigan Margreta i Fyrby och pigan Karin idbidem.

 

1736. april den 19 föddes löskonan Beata Nilsdotter, hos Anders Fyrberg båtsman för Fyrby rote oäkta barn som döptes och christnades den 22 ejusdem vid namn Maria. Testes: Per Jonsson i ? båtsmannen Per Lingons hustru Elin Nilsdotter, pigan Kierstin Jacobsdotter, och pigan Malin Persdotter i Ljunga. Barnafadern säges vara trädgårdsmästaren vid Stensvad Folke Svensson och lägersmålet skett på Lindö herrgård i S:t Johannis församling. Förmälde löskonan haver fått attest här ifrån om barnafödseln och döpelse af den 27 april 1736.

 

1738. december 11 kl 5 am födde lösqvinnofolket Anna Jacobsdotter oäkta barn och döptes straxt därefter i kyrkan vid namn Maria. Testes: ryttaren Jon Blomberg, och klåckaren Per Jonsson, hustrun Kierstin Jacobsdotter, pigan Malin i Ljunga, och pigan Elin Andersdotter i Tåby. Fader till angivna barn säges vara Nils Johansson, som nu sitter inne på Linköpings slott för tidelag.

 

1740. april 27 kl 1 om dagen födde lösqvinnofolket Anna Andersdotter oäkta barn uti kyrkväktarens Jacob Svenssona hus och christnades samma dag till Anders. Testes: ryttaren Jon Blomberg, ryttaren Anders Bergman, och kyrkoväktaren Jacob Svensson: hustru Margeta Nilsdotter, Elin Andersdotter i Grönhög och Malin Pehrsdotter i Ljunga. Fadern...(resten blekt eller inte skrivet)

(Detta barns födelse blev anledning till många motsägelsefulla rannsakningar inför häradsrätten. Annika (Anna) Andersdotter anklagade kandidaten Magnus Södersten som barnafader, men han nekade. Magnus Södersten inkom med skrivelser tom. till Kongl. Majt och inkallade vittnen. Men han kunde inte övertyga häradsrätten utan ålades, att med hand på bok (bibeln) erkänna sin oskuld, men han kunde inte göra det. Slutligen dömdes kandidaten Södersten att böta 10 Daler silvermynt för begånget lönskaläge och Annika Andersdotter 5 daler silvermynt för begånget lönskaläge samt att gemensamt undergå uppenbar kyrkoplikt i Tåby kyrka, samt därefter skriftas och avlösas.)

 

1741. Juni den 10 kl 1 p.m. födde löskvinnofolket Margetha Jönsdotter, förr i tjänst hos Olof Trulsson i Brunneby, men nu till hus hos Bergmans änka, hustru Ingrid på Bresta ägor, oäkta barn och christnades den 11 ejusedem till Karin Stina. Testes: klockaren Petter Jonsson, drängen Håkan Eriksson i Brunneby, Måns Månsson ibidem, drängen Anders Andersson i Tåby, båtsmannen Jacob Kullerstock och drängen Peter Pettersson på  Ekhammaren, hustru Anna Olofsdotter i Asptorpet, pigan Stina Nilsdotter i Tåby, pigan Kierstin Nilsdotter i Brunneby. Fadern till näst förenämnda oäkta barn berättas vara drängen Måns Jostsson i Tåby, som vid Björkekinds tingsrätt den 9 hujus tillstod väl sig haft olovligt umgänge med ovannämnda löskvinnofolket under dess tjänstetid hos hans fader, men nekar sig vara barnafadern. Blev dock fälld till lägersmålet den 10 juni 1741.

 

1742. om natten föddes qvinnfolket Annika Pehrsdotter oäcta barn i Ljunga och efter 2 dagars förlopp fanns dödt hos samma, påståendes hon att barnet var dödt då det föddes.

 

1742. Denna annotation såsom mindervärdig att separera ifrån förteckningen på äkta födda barna, efter alla är tillika levande och döpta .(Resten mycket svårläst och knappast av något värde.)

Sammanställt av Stig Turevik och Robert Kronqvist

Oäkta barn var ett uttryck som allmänt användes som benämning på de barn som fötts utom äktenskap. Det har även ibland haft juridisk mening. Särskilda regler för barn utom äktenskap fanns till 1971.

Oäkta kallades enligt vissa tolkningar i svensk rätt barn som inte hade avlats inom äktenskapet eller under äktenskapslöfte, medan ovannämnda juridiska term barn utom äktenskap var ett uttryck som saknade den uppenbart negativa värdeladdningen. Av dem som använde uttrycket ansågs oäkta börd gälla för barn som avlats, såsom det då också hette, i lägersmål eller lönskaläge. Ett barn, som av avlelsen kallades oäkta, kunde bli äkta eller legitimt om föräldrarna ingick äktenskap, slöt trolovning eller gav ömsesidigt äktenskapslöfte.

Beträffande utomäktenskapliga barns rättsställning rådde väsentliga olikheter mellan olika länders rättssystem. I Sverige bar barnet moderns medborgarskap, kyrklig gemenskap och hemort, och från och med Släktnamnslagen 1901 (då svenska kvinnor fick egna namn) även hennes efternamn. Dessa barns rättsställning ifråga om arv hade då förbättrats något genom förordningen av 14 april 1866 och lag av 17 mars 1900.

Annars kunde barnens välfärd säkras endast genom frivilliga insatser av släktingar och vänner (hos vilka de i bästa fall kunde bli fosterbarn), eller genom institutionalisering på barnhem. Ibland orkade inte ens mödrarna med förnedringen och lämnade bort barnen. Deras utanförskap i det dåtida samhället blev nästan alltid till ett avsevärt och livslångt lidande för dem själva och för deras närmaste släktingar och bekanta.

Källa Wikepedia

© Copyright © Robert Kronqvist