Beläget cirka 300 meter söder om vägkorset, där vägen mellan Tåby och Mem delar sig mot Gnestad och öster om vägen. Mellan nuvarande vägen och husen syns resterna av en s.k. hålväg som är lämningar av den rid och gångväg som en gång gick till Mem. Ligger

på Brestads mark och har huvudsakligen i äldre tider varit dagsverkstorp till Brestad och senare arbetarebostad.

Återfinnes i husförhörslängden första gången med namn 1792 då torparen Anders Johansson med hustru Catharina Nilsdotter med barn bor där. Innan har de bott på Brestads ägor. De flyttar till grannsocknen Å, år 1819. Flera torparefamiljer avlöser varandra tätt, till 1835 då torparen Magnus Rylander med hustrun Sophia Rydelius med barn flyttar in där. Sophia dör 1853 och Magnus 1859.

Från 1861 noteras i husförhörslängden att Brestadlund är torp under Mem och nu bor där f.d. trädgårdsmästaren Carl Berg med hustrun Christina Elisabet Andersdotter och barn sedan 1860.  Christina dör år 1865, men änklingen Carl bor kvar där till hus med en dotter. 1879 flyttar arbetaren Anders Johan Andersson in där och han har gift sig med Carl Bergs dotter Emelie Charlotta Berg. Anders Johan och Emelie flyttar från Brestadlund år 1883 men fadern Carl Berg bor själv kvar där till 1895 då han flyttas till fattighuset.

Från 1895 är det arbetar bostad och den sista fast boende är cementarbetaren Karl Alfred Viman med hustru, som flyttar därifrån 1943.

Enligt 1898 års brandstodshandlingar bestod stugubyggnaden av en 7,4 meter lång och 4 ½ meter bred och 2 meter hög timmerstuga, som var reveterad och hade tak av tegel på brädor. Stugan hade 1 rum med spis och bakugn, 1 kallrum samt skrubb och förstuga. Uthuset var 5,7 meter långt, 2,8 meter brett och 2 meter högt och bestod av resvirke och bräder under att tak av spån. Det innehöll vedbod, svinhus och hemlighus. Byggnaderna förefaller trots viss tillbyggnad inte ändrats nämnvärt sedan dess.

 

Modernt foto och dagens status på torpet saknas!