Soldattorp no:19:

F.D. grenadiertorp nr 19: ligger på sydöst sluttningen av kullen cirka 800 meter sydöst om Brestad och nära vägen mellan Mem och Gnestad. Det låg tidigare på den mark som tillhörde Almstad och kallades Almstads utjord. Det första ryttaretorpet låg troligen i anslutning till Almstad herrgård och till år 1815 då det flyttades till Aspetorps utmark. I Mars 1813 hade det lämnats in en begäran från Almstad om utflyttning av grenadjärtorpet till Aspetorps utmark. Soldaterna på Aspetorpet kallades bl.a. Alm, Thor och Träff. Den senaste var Anders Gustav Träff som hade 12 barn varav 10 var födda i soldattorpet mellan åren 1885-1904. Anders Gustav Träff var själv född i Aspetorpet år 1859 där fadern Per Gustav Träff var grenadjär åren 1851-1882.

Torpet Aspetorp:

Under senare delen av 1600 talet och fram till 1770 talet benämndes för 1/8 dels kronoskatte hemman och brukaren kallades sockenman och hade säte i sockenstämman. En tidig brukare var Johan Gudmundsson och hans hustru Elisabet Nilsdotter som bor där senast 1720, för då dör hustrun Elisabet i Aspetorpet enligt dödboken. Johan gifter om sig 1724 med Karin Håkansdotter som då är piga där. När Johan Gudmundsson själv dör 1728 i Aspetorpet, gifter hans änka Karin om sig med Anders Månsson. När Anders Månssons hustru Karin dör 1738 gifter han om sig 1739 med Annika Olofsdotter och hon dör i Aspetorpet 1754. När Anders Månsson själv dör i Aspetorpet 1769 så skänkte hans barn till minne av honom en dopskål av silver till Tåby Kyrka.

Andra kända brukare var bonden Lars Svensson och hustrun Stina Andersdotter som återfinnes i födelseboken då de får barn i Aspetorpet 1759-1762. Därefter Claes Claesson och hustrun Lena Nilsdotter som får barn där 1792-1803.

Asptorpet köptes till Almstad och brukades därefter som dagsverkstorp under Almstad. Av ett kontrakt för grenadjären vid Almstad rusthåll framgår att torparen på Asptorpet var skyldig att hålla grenadjären med raggare och att torparen även skulle ge grenadjären rätt att bruka hälften av den teg som tillhörde torpet. Asptorpet och grenadjärtorpet bör alltså legat i anslutning till varandra och de redovisas under samma sida i husförhörslängden från 1815.

Mellan åren 1838-1865 redovisas även Sjötorp på samma uppslag i husförhörslängden och det fungerade troligtvis som en backstuga till avskedade soldater den tiden.

Under åren 1824-1844 brukades Asptorpet av Lars Svensson i Tåstad, som även under några år använde det som sin bostad. Asptorpet ägdes dock av Almstad under denna tid. Därefter var Asptorpet bostad för statdrängar med familjer.

Under 1880 talet förefaller det som att dagsverkstorpet ödelades och marken såldes till Brestad, men ryttaretorpet finns troligen kvar.

Modernt foto och dagens status på torpet saknas!