Skola

Skolundervisningen i Tåby hade fram till mitten av 1850 talet varit bristfällig, försök till undervisning hade skett med hjälp av klockaren och en del föräldrar. Biskopen i stiftet hade vid ett flertal tillfällen uppmanat församlingen och föräldrarna i Tåby att ge barnen kunskap i att läsa bibeln och att de därmed skulle lära sig kristendomen. Av kyrkböckerna framgår att kyrkan till vissa delar hade lyckats att lära barnen läsa, men som i övriga landet var det dåligt med skrivkunnigheten, det fanns allt för många som inte ens kunde skriva sitt namn under kontrakt eller andra handlingar utan använde sig av "bomärke". Klockare Ekstam hade på en del av årets söndagar undervisat barnen, och vid 1833 års sockenstämma bestämde stämman att Ekstam skulle uppbära två riksdaler per år för sin barnundervisning.

Enligt 1842 års folkskolestadga skulle varje socken och varje stadsförsamling upprätta minst en skola, helst borde det vara en fast skola, men i uppbyggnaden av folkskolestadgans förverkligande tilläts även ambulerande skolor. Samma år utsåg sockenstämman en skolstyrelse bestående av sju personer som skulle planera och göra ritningar till den blivande skolan, samtidigt som de skulle ansvara för upphandlingen av virke m.m. Två av de större ägarna av de större hemmanen inlämnade 1845 en protest mot byggandet av skolor under motiveringen, då dessa måhända kunde bli mindre välgörande till sina följder för samhället. Samtliga i församlingen instämde i protesten, utom riksdagsmannen Nils Gustaf Nilsson i Ljunga. Han reserverade sig mot beslutet och yrkade att skolhuset skulle byggas på sommaren 1845.

I Januari 1847 beslutades att undervisningen skulle ordnas i Tåby, men den skulle vara ambulerande, lästiden skulle delas med Mem. 1848 beslutade sockenstämman att bygga ett skolhus, vilket byggdes under åren 1849 och 1850, och från 1851 hade Tåby en fast skola. År 1855 anställdes Carl August Kullman som skollärare, klockare och organist. Han var verksam som lärare fram till 1901, men fortsatte som klockare och organist till 1910. Han avled den 11 februari 1916.På hösten 1878 började en ny småskole lärarinna, med namn Wilhelmina Kristina Karlsson född 1852, hon kom från Almstad där hon varit anställd. Hon blev för de flesta känd som "tant Mina" och var oerhört populär både bland barn och vuxna, hon var verksam till höstterminen 1909 års utgång och avled i mars 1936.

År 1884 uppfördes Mems skola, och skolrådet i Tåby övertog 1885 ansvaret för undervisningen, vilket de hade fram till våren 1938 då Mems skola lades ned. Tåby skola som invigdes 1851 hade i slutet av 1800 talet blivit för liten och en ny skola byggdes och den var klar år 1900. Då lärare Kullman slutade började Axel Fredrik Österberg som folkskollärare vid Tåby kyrkskola, men han slutade efter några år. I början av 1906 anställdes Anders Alfred Aldén som folkskollärare, han var 26 år när han kom till Tåby och sin lärargärning innehade han fram till 1940. Flertalet av de småskole lärarinnor som började vid Tåby skola var kvar endast några år. Men ett undantag fanns och det var småskole lärarinnan Karin Andersson som började sin tjänst år 1919, hon var då 22 år, och hon tjänstgjorde fram till våren 1960. Elektricitet drogs in i Tåby kyrkskola 1937. Den 1 januari 1957 upphörde Tåby socken, för att ingå i den nya storkommunen Västra Vikbolandet, men efter den stora kommunreformen 1971? så tillhör Tåby Norrköpings kommun.

Tåby gamla skola 1990 tal

Tåby gamla skola 2005

Tåby skola

Tåby fritidshem

Taklagsfest

Bra kompisar

Skola i nya lokaler

100 års firande

Bronsåldern återuppstod

Skolbarn 1926

Strömlös skola