Skolan förr

Först i mitten av 1800-talet fick skolundervisningen i Tåby en ordnad form. Tidigare hade viss undervisning skett av präst, klockare och föräldrar. Från gamla kyrkböcker, husförhörslängder, sockenstämmoprotokoll m m får vi en uppfattning om de beslut och åtgärder, som gjordes på skolans och undervisningens område. Redan 1685 finns notering, från biskopsvisitationen, att klockaren hjälpte till med att undervisa socknens ungdom. Samma notering finns från visitationen år 1714. Klockaren hade lärt barnen, såväl gossar som flickor, att läsa samt någorlunda skriva och räkna och att församlingen berömde hans flit och skicklighet med ungdomens undervisning, framgår av dessa protokoll. Även har klockarens änka, när klockaren dött, fortsatt med undervisningen.

År 1748 förmanar biskopen föräldrarna att låta sina små barn få behörig kunskap i "boken" (bibeln) och sin kristendom, och att det enligt kyrkolagen åligger envar förälder att lära barnen läsa. Att denna förmaning anammades, framgår av husförhörslängderna från 1779 och framåt. Av dessa framgår att många sockenbor kunde läsa i "boken" och förstå dess innehåll. Skrivkunnigheten var däremot sämre, för ännu i slutet av 1800 talet, var det sockenbor, som undertecknade köpekontrakt och liknande med "bomärke". År 1769 den 12 mars, hölls en sockenstämma, där bl.a. behandlades en av Kungl. Maj:t allra nådigaste befallning, att inrätta en sockenskola samt anordna möjligheter till skolmästares underhållande och lönande. Sockenstämman skrev i sitt svar till Kungl. Maj:t att "de önskade intet högre än åtlyda Kungl. Maj:ts nådiga vilje, men då socknen var så liten var det omöjligt att efterkomma denna befallning. Bland argumenten för sitt svar framfördes att av socknens 32 hemman beboddes mer än hälften av herrskaper och ståndspersoner. Dessa höll sina barn i högskolorna i Söderköping och Norrköping eller under privat information i hemmen.

Den övriga delen av befolkningen var så fattig, att den inte kunde uthärda med en så dyr inrättning. Vidare framhöll man, att man hade en så förståndig klockare, som under pastors trogna och flitiga inseende, lär katekesläran med sådan oförtrutsamhet, disciplin och ordning, att barnens och ungdomens kapacitet ej skulle vara tillräcklig att mera mottaga. Sockenstämmans svar mottogs tydligen med förstående av höga vederbörande, för något mera om inrättande av skola vid den tiden, finns inte i handlingarna.

Undervisningen sköttes tydligen främst av föräldrar och klockare. Kanske även av hemvändande och avskedade soldater. I deras utbildning ingick ju även att lära sig läsa, skriva och räkna och det är troligt att deras kunskaper togs till vara när de var hemma på roten. I början av 1800-talet fick undervisningen en litet mera bestämd form. I december 1816 bestämde sockenstämman att klockaren Israel Ekstam årligen skulle få uppbära en särskild kollekt, för de besvär han hade att vidkännas med barnens undervisning mellan Annangångs och sammanringningen på helgdagarna under sommaren. Några år tidigare, den 29 maj 1811, hade friherre Fredric Funck på Almstad, lagt grunden till en "barnbokskassa, genom att skänka 40 riksdaler Banco till detta ändamål. Denna kassas årliga ränta skulle användas till inköp av premieböcker "åt de av allmogens barn i socknen, som visat största flit i läsning". Är 1826 hade kassan, genom årliga kollekter, stigit till över 200 riksdaler. Denna barnbokskassa finns fortfarande i Tåby församlings förvaltning.

Den kollekt, som Ekstam fick uppbära för sin undervisning på helgdagarna, var tydligen blygsam, för år 1833 bestämde sockenstämman att han för sin barnaundervisning skulle få uppbära två riksdaler per år. 1840 talet innebar det definitiva genombrottet för ordnad undervisning. 1839 hade ordföranden i sockenstämman påtalat det viktiga behovet av barnundervisning och byggandet aven sockenskola. Dock var inte tiden då mogen för beslut, motståndarna var många och man påpekade ånyo att föräldrarna långt ifrån var frikallade från att undervisa barnen och att det var deras skyldighet att göra detta. Vid Mems säteri fanns sedan 1841 en skolmästare Eric Berndtsson, som var skolmästare för Mems gods och verksam där till 1843. Huruvida torparnas, statarnas och kanalbetjäningens barn fick åtnjuta denna undervisning framgår ej.

Den 12 juni 1842 hade Kungl. Maj:t utgivit en förordning om sockenskolor och undervisning däri. Detta år, 1842, utsågs en skolstyrelse, bestående av 7 personer, för att uppgöra en ritning till skolhuset och ordna och styra med allt vid materielens anskaffande och skolbyggnadens uppförande. samt efter flera rådrum, uppgöra ett reglemente för skolundervisningen. Vid samma tillfälle, då skolstyrelsen utsågs, bestämde sockenstämman att virke skulle forslas från Kolmården under vintern, till ett antal av 4 timmerstockar och 2 sågstockar från varje hemman, samt att plank och bräder skulle köpas från Bolltorp. Tyvärr blev det hårda vintrar 1843-1845 och mer eller mindre missväxt under mellanliggande somrar, varför verkställigheten av besluten uppsköts.

I december 1844 beslöt man att bilda en skolkassa inför kommande nybygge. Varje person, som fyllt 15 år, skulle betala 6 skilling Banco till denna. Sommaren 1845 inlämnade ägarna av de större hemmanen en protest mot byggandet av lärdoms skolor då dessa måhända kunde bli mindre välgörande till sina följder för samhället. Övriga i församlingen instämde i protesten, frånsett riksdagsmannen Nils Gustaf Nilsson i Ljunga. Han reserverade sig mot det fattade beslutet och yrkade att skolhuset skulle uppföras denna sommar. Däremot beslöt man vid sammanträdet att uti innanläsning kunnige personer skulle anmodas, att emot lämplig betalning, undervisa barnen i innan läsning och första kristendomskunskapen, samt att barnen under sommartiden en dag i varje vecka, skulle undervisas av klockaren och prästen.

Till hösten samma år hade tydligen eftertankens kranka blekhet hunnit ifatt beslutsfattarna, för då beslöts att en interimsskola skulle inrättas till nästa sommar och att en skollärare skulle anskaffas. Friherre Funck på Almstad åtog sig att vidtala lämplig skollärare. Tydligen lyckades inte detta arrangemang, för inga uppgifter om skola eller lärare vid denna tid finnes. I januari 1847 beslöts dock att undervisning skulle ordnas i socknen. Skolan skulle ordnas ambulatorisk, så att undervisningen skedde halva lästiden i socknens lokal vid kyrkan och den andra vid Mem, där ägaren lovat upplåta tjänlig lokal för lärare och barn. Den förste läraren var Fredrik Vesterholm, Som kom från Drothem 1848, och var kvar i Tåby till 1853. Han anställdes som skollärare och biträdande klockare. Terminerna skulle pågå från medio av april till medio av juli, respektive medio av juli till medio av oktober. Detta var den första ordnade skolgången i Tåby, men hur resultatet blev eller hur stor närvaron var, finns inga uppgifter om.

Redan samma år, 1848, beslöt sockenstämman att bygga ett skolhus och förena detta med fattighuset. Det skulle läggas på norra åkerlyckan vid gamla sockenstugan och parallellt med förbi löpande landsvägen. Byggnationen verkställdes under 1849 och 1850. Det blev även bostad för folkskolläraren. 1851 konstaterade sockenstämman att sedan Tåby församling uppfört ett nytt skolhus med för alla i skolåldern varande barn, tillräckligt rymligt, högt och friskt läsrum så skulle skolundervisningen ändras till fast skola, till skillnad för den tidigare ambulatoriska. Undervisningen skulle fortgå sex månader om året, sex dagar varje vecka och uppdelad på två terminer. Den första terminen skulle pågå från första april till sista juli och den andra terminen från första september till sista november. Några anteckningar om närvaro eller intresset för skolan under denna första tid går tyvärr inte att finna.

1853 slutade Fredrik Vesterholm, som lärare och ersattes av Joel Tjellander. Han kom från Tjällmo och var då 22 år gammal. Han flyttade till Linköping 1855, kanske för att fortsätta sina egna studier. 1855 anställdes den, som kom att sammankopplas med skolan i Tåby under många år framåt, nämligen Carl August Kullman, Han var då 23 år gammal och kom från Risinge. Han anställdes som skollärare, klockare och organist. Som lärare kom han att fortsätta till år 1901, men fortsatte som klockare och organist till 1910. Han dog den 11 februari 1916. Av en elev beskrevs han på 1880 talet som en lång och skranglig person, slarvigt klädd och med överläppen ständigt bemängd med snusblandat näsdropp. Han åtnjöt stort förtroende hos de styrande i socknen och var något av ett faktotum. Allt skulle kantor Kullman göra, vaccination, mantalsskrivning, skatteuppbörd, utdelning av fattigmedel m m.

Från 1860 talet finns tämligen noggranna anteckningar om skolan och hur det fungerade där. Följande kan noteras; 1865 var det 128 elever i skolan, uppdelade på 9 cirklar och det var 57 pojkar och 71 flickor. 42 gossar hade deltagit i exercisövningar. Vad dessa exercisövningar innebar finns inga noteringar om, men med tanke på att frivilliga skytterörelsen bildades 1860 och att allmän värnplikt infördes vid samma tid, bör det ha varit någon slags förberedelse till denna. 1866 var det 110 elever och skolan bestod då aven lägre avdelning (cirklarna 1-4) och en högre avdelning (cirklarna 5-8). Småskolan började detta år och Kullman var ensam lärare. 1868 hade skolundervisningen ordnats till att högre avdelningen gick i skolan måndagar och torsdagar, lägre avdelningen gick tisdagar och fredagar samt repetitions avdelningen på onsdagar. Detta år uppmanade skolrådets ledamöter föräldrarna allvarligt att noga tillse barnens ordentliga skolgång.

År 1869 fanns 104 elever och i slutet av detta års statistikredovisning är detta bl.a. antecknat: något mera förtroende till skolan har börjat visa sig, dock återstår ännu mycket att önska i avseende på barnens ojämna skolgång. På många fall orsakas detta av fattigdom, men ej överallt. På flera ställen finns antecknat: "förhindrad av föräldrarna att gå i skolan, måste valla fåren o s v. 1870 verkar det som om Kullman avslutar detta års statistik med en stor suck. Han skriver ett ledsamt tidens tecken är att ej skolan omfattas av föräldrarna med förtroende, då många av barnen, särskilt från Stensvad, gått mycket oordentligt i skolan. När barnen ej en gång gå ordentligt i småskolan, hur skall de då kunna lära sig så mycket att de vinna inträde i folkskolan.

1871 hade tydligen en förbättring skett beträffande närvaron, för vid årets slut noteras: barnen, med några högst få undantag, gå med kärlek till skolan, och äro, som jag tror, ej själva orsak till sina skolförsummelser. Detta år finns noterat att 2 492 portioner mjölk och soppa har under året blivit utlämnade gratis från matinrättningen till de fattigas barn. Detta måste innebära att något slag av bespisning hade ordnats. 1875 skedde reparation vid skolhuset. 'Detta framgår bl.a. av att tre hemman genom pålysning från predikstolen. budades att hämta tegel vid Bolltorp. En särskild småskole lärarinna anställdes vid skolan från 1875. Hon hette Ingeborg Lovisa Carlstedt och var då 17 år gammal. Hon kom från Östra Ny och stannade kvar i Tåby till sommaren 1878. 1876 inbjöds barnens föräldrar och målsmän och andra, som nitälska för det uppväxande släktets upplysning till examen både i folkskolan och småskolan i slutet av november månad.

Året därpå, då skolterminens början pålystes från predikstolen, uppmanades de föräldrar, som äro i behov av hjälp till mat och kläder åt sina barn, att därom göra anmälan. Till hösten 1878 började en ny småskole lärarinna. Hon hette Wilhelmina Kristina Karlsson, var då 26 år gammal och kom från Almstad, där hon varit anställd. Hon kom att bli en institution i småskolan och blev för de flesta barnen känd som "tant Mina". Hon fortsatte att lära Tåbybarnen de första stapplande stegen på utbildningens och lärdomens område till år 1910. Hon bodde sedan kvar i kantorsbostaden till sin död 2 mars 1936. I början av 1880 talet hade barnantalet vid Mem vuxit, så det ansågs behövligt att där anordna skolundervisning. Intresserade personer bildade, på privat initiativ, en styrelse, vars uppgift uttrycktes såsom "det långa avståndet, som skiljer Mems kanalstation från kyrka och skola, har givit anledning till att på Mems egendom, där plats godhetsfullt blivit lämnad, uppbygga ett skolhus, där barnen kunna erhålla behövlig undervisning.

Ett skolhus uppfördes 1884 och undervisning påbörjades, varvid barnens föräldrar själva bekostade lärare och böcker. Från 1885 övertogs ansvaret för undervisningen av skolrådet i Tåby socken, medan skolhuset förblev i en privat stiftelses ägo och är så fortfarande. Lärarinnan Amanda Sofia Borg anställdes som småskole lärarinna. Hon var lärarinna vid Mem under 1884, då undervisningen helt pågick i privat regi, men blev från 1885 anställd av socknen. Hon kom från Väddö i Stockholms län och var då 39 år gammal. Hon svarade för såväl små som folkskoleundervisningen och fortsatte med detta till och med vårterminen 1904. Troligen pågick undervisningen vid Mem, i de olika skolformerna vissa dagar i veckan, men klart besked om detta har ej kunnat erhållas från denna tid. Barnantalet under den tid Amanda Borg svarade för undervisningen vid Mem varierade mellan 6 och 11 barn i småskolan och 14 till 34 elever i folkskolan.

Förutom elever från Mems samhälle intogs under denna tid/tidvis barn från Asptorpet, Beateberg, Ensätter, Finntorp, Fredrikslund, Gropen, Gröndalen, Riskasten, Sätralund, Tåstad, Tåstadsberg och Åbo, alla torp eller arbetarbostäder under Brestad, Skällingstad eller Tåstad. Även elever från Skönberga socken, på andra sidan Storån, förekom. I den övriga delen av socknen hade befolkningsökningen, och då främst de stora barnkullarna, gjort att skolan vid kyrkan blivit för liten. En ny skola byggdes och var klar att tas i bruk år 1900. Den inrymde två skolsalar med slöjdsal och lägenhet för småskole lärarinnan en trappa upp. Undervisningen ordnades så att småskolan och folkskolan fick var sin sal.

1901 slutade så Carl August Kullman sin lärargärning och efterträddes av Axel Fredrik Österberg, som folkskollärare vid kyrkskolan. Österberg var då 22 år gammal och kom från Linköping. Han kom sedan att stanna kvar i fyra års tid. Kullman, som slutat som folkskollärare, fortsatte dock som klockare och organist. 1904 hade Amanda Borg gjort sitt vid Mems skola och efterträddes under höstterminen 1904 av Maria Sahlberg. Redan nästa termin, från våren 1905, fick barnen vid skolan i Mem åter en ny lärarinna, Karin Maria Nylander. Hon kom från Styrestad, var då 22 år gammal och kom att stanna som små och folkskollärarinna vid Mem i 11 år. 1906 var det åter tid för lärarbyte och nu vid kyrkskolan Axel Fredrik Österberg slutade och efterträddes av Anders Alfred Aldén, som folkskollärare vid kyrkskolan. Aldén som kom från Askeby, var 26 år gammal när han kom till Tåby. Han fortsatte som folkskollärare vid kyrkskolan till 1940 och säkert minns flera av de äldre Tåbyborna honom. Från 1910 övertog Aldén även klockare och organistsysslan vid kyrkan efter C A Kullman.

1907 ordnades åter fortsättningsskola vid kyrkskolan efter att ha varit indragen under några år. Samma år inköptes 30 exemplar av Selma Lagerlöfs, Nils Holgerssons resa till skolorna, av vilka kyrkskolan fick behålla 20 stycken och skolan vid Mem fick 10 stycken. 1909 bestämde skolrådet att undervisningen vid skolan i Mem skulle pågå mellan klockan 8 och 12 för barn i folkskolan och mellan klockan 1 och 4 för barn i småskolan alla vardagar utom lördagar. På lördagarna var det slöjdundervisning för folkskolebarnen mellan klockan 8 och 12. Vid kyrkskolan anskaffades detta år uppvärmningsapparaten Solid, att insättas i kakelugnen i folkskolesalen. Vid kyrkskolan hade Vilhelmina Karlsson slutat sitt arbete, som småskole lärarinna, i och med höstterminen 1909. Ny småskole lärarinna där från 1910 blev Anna Matilda Larsson, som kom från Hidinge i Örebro län och var 22 år gammal. Hon kom att stanna i två år.

Samma år 1910 beslöts att lov skulle beviljas högst 6 lördagar om året, för att skura skollokalerna. Detta är första noteringen om allmänt skollov under pågående terminsundervisning. 1912 fick undervisningens början i småskolan vid kyrkskolan uppskjutas, på grund av svårigheterna att finna ny småskole lärarinna. Terminen började alltså 15 mars i stället för normalt 1 mars. Då började Hanna Maria Nilsson, 21 år gammal. Hon kom från Östra Sönnarslöv i Kristianstads län och blev alltså småskole lärarinna vid kyrkskolan, Hon kom att stanna kvar i 2,5 år. 1913 beslöts att slöjdundervisningen för flickor skulle ske även vid Mems skola, och till småskolesalen vid kyrkskolan anskaffades samma uppvärmningsapparat Solid, att placeras på kakelugnen, som tidigare gjorts i folkskolesalen. 1914 var det åter aktuellt att fastställa nya lästider vid skolorna. Vid kyrkskolan skulle undervisningen pågå 6 dagar i veckan både vid små som folkskolan, medan vid Memsskolan skulle undervisas fem dagar i veckan.

Vid Mem skulle terminerna börja 14 dagar tidigare både vår och höst, medan terminerna skulle sluta vid alla skolor 20 juni respektive 15 december. Fortsättningsskola skulle vara vid kyrksko1an 2 januari till 14 februari. Eleverna vid folkskolan skulle få 8 dagars potatislov i slutet av september. Dock blev detta år samtliga skolor stängda till 19 februari på grund av inträffade barnförlamningsfall. Ny småskole lärarinna började vid kyrkskolan från höstterminen 1914. Elsie Maria Möller kom från Stenåsa i Kalmar län och var då 23 år. Hon kom att vara kvar som småskole lärarinna till och med höstterminen 1918.

1916 beslöt skolrådet att barn från andra socknar skulle vid undervisning vid Memsskolan, betala kronor 10 per termin. Vid Memsskolan anställdes en ny små och folkskollärarinna från vårterminen 1916. Signe Henrietta Nilsson kom från Hälsingborg och var 27 år gammal och stannade kvar till vårterminens slut 1919. 1917 beslöts att eleverna skulle plocka kottar, för att elda med i eldstäderna i skolsalarna. Bristen var då stor på kol och koks och många äldre elever minns detta arbete. Likaså minns många elever hur de under sin skoltid fick hjälpa till med skogsplantering på olika gårdar. Detta senare arbete förekom även senare, vilket elever från 1930 talet kan intyga. 1918 ändrades skolåret till att börja med höstterminen mot att tidigare börjat med vårterminen. Nu skulle höstterminen vid alla skolor börja 1 augusti och pågå till 15 december och vårterminen fortsätta med början 1 mars till 15 juni.

Detta innebar att skolåret pågick tom vårterminen 1918 och gamla elever minns att de fick sitta kvar en termin. Även detta år var skolorna stängda under höstterminen. Orsaken var först difteri och sedan den så kallade "spanska sjukan". Dels var skolorna stängda 14 dagar i början av september och dels avslutades höstterminen ungefär tre veckor tidigare än normalt. 1919 beslöt skolrådet att from nästa läsår utsträcka skolplikten, att förutom tvåårig småskola, fyraårig folkskola även omfatta ettårig fortsättningsskola. Från år 1921 bestämdes också att de fyra folkskoleklasserna skulle uppdelas på två lärare vid kyrkskolan och att en biträdande folkskollärarinna då skulle anställas.

Kyrkstämman beslöt att en tillbyggnad av kyrkskolan skulle ske på skolhusets baksida, så att på detta sätt ytterligare en skolsal skulle erhållas. Vindsvåningen ovanpå denna skolsal skulle ge plats för en lärarinnebostad om ett rum och kök. Byggnationen skulle vara färdig till vårterminen 1921. Man beslöt också, att när nu koks fanns i handeln, barnen inte längre var tvungna att plocka kottar för uppeldning av skollokalerna. Tydligen var närvaron i skolan mindre acceptabel, för skolrådets ledamöter tilldelades vissa områden i socknen, för att göra barnens skolgång mera effektiv. Vid kyrkskolan hade Elsie Möller slutat som småskole lärarinna vid årsskiftet och under vårterminen anställdes Greta Linnea Hansson som småskole lärarinna. Hon efterträddes från höstterminen 1919 av Karin Andersson, som sedan kom att ägna huvuddelen av sitt verksamme liv till arbetet, som småskole lärarinna i Tåby. Många skolbarn minns säkert "fröken Karin", som fortsatte sitt arbete till våren 1960. När hon kom till Tåby var hon 22 år och kom närmast från Hycklinge.

Även skolan vid Mem fick en ny små och folkskollärarinna från höstterminen 1919. Inez Matilda Lövgren kom från Norrköping, var då 20 år och arbetade vid Memsskolan t o m höstterminen 1921. 1920 beslöt skolrådet att fortsättningsskolan skulle, på försök, hållas fem dagar i veckan, med onsdagarna undervisningsfria. Detta för att eleverna skulle få möjlighet att deltaga i konfirmationsundervisningen på onsdagarna. I småskolan vid kyrkskolan infördes att onsdagarna skulle vara undervisningsfria. Från vårterminen 1921 anställdes Ebba Kristina Selin, som biträdande folkskollärarinna vid kyrkskolan, att handha undervisningen för klasserna 3 och 4. Hon kom från Sköllerstad i Örebro län och stannade kvar i Tåby till 30 april 1922. Den nya skollokalen vid kyrkskolan hade inte blivit färdig till terminens början. Folkskolans högre avdelning, klass 5 och 6, fick detta år undervisas i kommunalrummet. Därefter flyttade dessa klasser in i den nya skolsalen.

Beträffande kyrkskolan bestämdes att den skulle målas i "engelskt rött med vitt listverk", samt att det skulle införskaffas prisuppgift på inköp av dammsugare, då nuvarande torr sopning var olämplig. Angående skolundervisningen infördes undervisningsfrihet vid kyrkskolan på onsdagar för folkskolans lägre avdelning och på lördagar för folkskolans högre avdelning. För Memsskolan infördes också en ledig dag mitt i veckan. Vid kyrkskolan hade kantor Aldén inköpt en skolor gel och denna beslöt skolrådet att bekosta med tillsammans 262:10. 1922 infördes den bestämmelsen att vid samtliga skolor skulle 10 minuter av första undervisningstimmen anslås till morgonandakt. För att göra det möjligt för de större barnen att deltaga i skördearbetet bestämdes att höstterminen inte skulle börja förrän 30 augusti för barnen i folkskolans högre avdelning, alltså klasserna 5 - 6. Samtliga övriga klasser började sin skolgång l augusti. Det bestämdes också att skolan vid Mem skulle anses som mindre folkskola och att intagning i den skulle ske endast vartannat år. För de barn i Memsskolan, som så önskade, skulle möjlighet finnas att fullgöra skolgången de två sista åren vid kyrkskolan.

Undervisningen i fortsättningsskolan skulle enbart ske vid kyrkskolan. Vid Memsskolan tjänstgjorde Julia Cedergren under vårterminen som små och folkskollärarinna, för att från höstterminen efterträdas av Rosa Anneria Bladin. Rosa Bladin var då 21 år och kom från Mörlunda i Kalmar län. Hon kom att kvarstanna där tills skolan vid Mem upphörde 1938. Kyrkskolan fick också en ny biträdande folkskollärarinna, Signe Matilda Nyberg. Hon kom från Linköping, var 25 år, och stannade kvar till vårterminens slut 1923. 1923 antogs ett nytt reglemente för skolundervisningen. Höstterminen skulle börja den 1a augusti för klasserna 1 till 4 vid kyrkskolan. För klasserna 5 och 6 vid kyrkskolan och samtliga klasser vid Memsskolan började höstterminen 1 september. Vårterminen började vid Memsskolan den l februari. Vid kyrkskolan började vårterminen den 14 februari för klasserna 5 och 6, medan klasserna 1-4 inte började förrän 1 mars. Resultatet av de olika skolterminerna blev ändå ett skolår på 34 veckor och 4 dagar för samtliga klasser. I samtliga klasser skulle en dag i veckan bli läsfri. Vid kyrkskolan var det onsdagen, som blev ledig för klasserna 1- 4 och lördagen för klasserna 5-6. Vid Memsskolan fick småskoleavdelningen fritt på onsdag och folkskoleavdelningen på torsdag.

Lärarbyten skedde även detta år vid kyrkskolan. Selma Ottilia Engstrand blev biträdande folkskollärarinna från höstterminen. Hon var 24 år och kom från Kalmar samt stannade kvar till år 1928. Under höstterminen vikarierade Rut Evy Eklöf som småskole lärarinna. 1924 hade skolrådet frågan uppe om inköp aven symaskin till slöjdavdelningen vid kyrkskolan, men ärendet fick anstå tills vidare. Däremot beslöt man inköpa en täljstenskamin till mellanavdelningen i kyrkskolan. Denna täljstenskamin var tydligen otillräcklig, för 1925 beslöt man utreda behovet aven gemensam värmeanläggning. Redan 1926 var utredningen klar och man installerade värmeledning i kyrkskolan, då "skolsalarna var omöjliga att få uppvärmda med kakelugnarna". Någon värmeledning drogs dock ej upp till övervåningen och lärarinnornas bostäder. 1926 beslöt man också att en trädgårdsanläggning skulle göras vid kyrkskolan. 1928 var barnantalet vid Tåby skolor så stort, att man beslöt avvisa barnen från Grönhögs by i Furingstad. Dessa hade under några år gått i Tåby kyrkskola. Att biltrafiken redan vid denna tid började bli ett problem, framgår av skolrådets protokoll den 9 oktober 1928. Då beslöts att ett varningsmärke skulle uppsättas utanför skolan i Mem, "så att bilförare finge klart för sig att där funnes en skola".

1929 upprättades ett förslag till ändring av förstuga och veranda vid kyrkskolan, så att en särskild ingång skulle erhållas till lärar innebostäderna och den befintliga trappan borttagas. Förslaget godkändes och till höstterminen 1930 var arbetet klart. Ny biträdande folkskollärarinna anställdes vid kyrkskolan från vårterminen 1929, Tyra Karlsson, som tjänstgjorde till och med vårterminen 1930. 1930 bestämdes att tjänsten som biträdande folkskollärarinna skulle upphöra och en ordinarie folkskolläraretjänst inrättas från höstterminen 1930. Detta innebar också att dåvarande lärarinnebostaden måste utökas, i och med att ordinarie folkskollärarinna skulle ha en bostad på två rum och kök. Slöjdsalen fick offras och göras om till bostadsrum. Detta innebar också att slöjdundervisningen för pojkar upphörde. Den utannonserade tjänsten som folkskollärarinna hade samlat 97 sökande och Märta Ingeborg Mellberg antogs från höstterminen 1930. Hon var då 22 år gammal och kom från Stockholm och kom att stanna i sin tjänst till höstterminens slut 1939.

1932 ändrades skoltiderna igen vid kyrkskolan. Samtliga klasser började höstterminen gemensamt den 20 augusti och slutade för alla 20 december. Vårterminen började för samtliga den 14 februari med gemensam examens och avslutningsdag den 17 juni. Undervisningen fastställdes till 5 timmar om dagen och onsdagarna blev lediga för klass 1 och torsdagarna lediga för klass 2. Den första lördagen i varje månad var lovdag, då skollokalerna skulle skuras. Samma år bestämdes att en källa skulle grävas för att erhålla drickbart vatten åt skolbarnen och lärarpersonalen. Arbetslösa personer inom Tåby skulle så långt som möjligt beredas arbete med källgrävningen. 1935 infördes skoltandvård, främst genom bidrag från Röda Korset och Vikbolands Sparbank. Barnen i tredje klass i kyrkskolan var de första, som detta år fick uppleva följderna av "tandtrollens" härjningar. 1936 beslöts att vartannat år skulle skolkökskurs anordnas vid kyrkskolan och att den skulle börja nästkommande år. Till lokal för denna undervisning skulle framlidna lärarinnan Mina Karlssons lägenhet i kantorsbostaden användas. Den iordningställdes detta år för sitt nya ändamål.

Skolkökskurser genomfördes därefter 1937, 1939 och 1941 och som lärarinna tjänstgjorde Dagmar Johansson. Undervisningen skedde med 5 timmar om dagen under 6 veckors tid under mars - april. De råvaror som åtgick skulle vara kostnadsfria för eleverna. 1937 infördes ett nytt reglemente för fortsättningsskolan. Den skulle pågå under två års tid. För pojkarna var den på 180 timmar båda åren. För flickorna var den 180 timmar det skolköksfria året tillsammans med pojkarna, medan det år då skolkökskurs förekom, 60 timmar tillsammans med pojkarna och 180 timmars skolköksundervisning. Detta år utökades lästiden vid samtliga skolor med två veckor till att omfatta 36,5 veckas lästid per år för samtliga klasser. Samma år drogs elektricitet in i Tåby kyrkskola av Vikbolandets elektriska aktiebolag.

Mems skolas vara eller icke vara hade under flera år diskuterats. Då elevantalet nästan årligen minskades där. I mars 1938 beslöt så skolrådet att Mems skola skulle stängas från och med vårterminens slut 1938. Samtidigt skulle då en av de två småskole lärarinna tjänsterna i socknen indragas när nu undervisningen upphörde vid Mem. Mems barnen fick i fortsättningen, tillsammans med övriga Tåby barn, gå vid kyrkskolan. Vid samma tillfälle beslöts att skolskjutsar i fortsättningen skulle ordnas för skolbarnen bosatta i Mem. Detta blev dock för dyrt för socknen, för till höstterminen 1939 ändrades detta beslut till att skjutsning med bil endast skulle ske under två månader på höstterminen och att 6 stycken cyklar skulle inköpas för att utlånas till Mems barnen. I och med höstterminens slut 1939 slutade Märta Mellberg och efterträddes av Karin Sara Charlotta Holm som folkskollärare. Den brunn, som tidigare grävts vid kyrkskolan befanns ha en otjänlig vattenkvalitet. Då pastoratsstämman vid samma tidpunkt beslutat att gräva brunn och dra in vatten i prästgården och arrendatorsbostaden, beslöts att vatten även skulle dras in i skolan från samma källa. Vid höstterminen slut 1939 avslutade Alfred Aldén sitt mångåriga arbete vid Tåby skola och efterträddes av Lars Erik Hedbor som folkskollärare och klockare. Lars Erik Hedbor stannade sedan kvar till höstterminens slut 1946.

Under 1940 drogs värmeledning upp till lärarinnornas bostäder, som tidigare uppvärmts med kakelugnar, och slöjdundervisningen för pojkarna återupptogs. Den hade inte förekommit under de gångna 10 åren. Till slöjdsal användes den lägenhet i kantorsbostaden, som tidigare bebotts av f.d. lärarinnan "tant Mina" Karlsson. Slöjdlärare för flickor var Karin Andersson och för pojkar Lars Erik Hedbor. Under de kalla vintrarna 1940 och 1941 påbörjades inte skolundervisningen förrän klockan 10, dels för att det tog tid att få upp värmen i skolsalarna och även för att skolbarnen i någon mån skulle skonas från den värsta kylan på morgnarna. Några skolskjutsar, annat än till Mem, förekom ju inte. I mitten av 1940 talet ersattes flertalet av läroböckerna med nya och det tog tid innan skolbarn och lärare vande sig vid den nya "stilen" i böckerna. Under vårterminen 1947 hade dessa arbetsuppgifter fullgjorts av vikarier. Från höstterminen 1947 tillträdde Harald Palmgren som folkskollärare, klockare och aven slöjdlärare.

Vid samma tidpunkt infördes även skolbespisning, som sköttes av Elsa Palmgren. Nu fick barnen mojlighet att äta ett mål lagad mat från att tidigare hänvisats till att äta sin medhavda matsäck. 1948 uppgjordes en de - organisationsplan för Tåby skoldistrikt. Detta innebar att en skola, Tåby kyrkskola, skulle finnas och att undervisningen skulle ske under 39 veckor per år. Skolan skulle ha sju klasser, men den sjunde skolklassen skulle undervisas vid kyrkskolan i Furingstad. I gengäld skulle barn från vissa områden i Furingstad undervisas i Tåby kyrkskola. Detta gällde klasserna 3-6, alltså inte småskolan. Fortsättningsskolan skulle vara gemensam med Kuddby skoldistrikt och undervisningen skulle förläggas till Kuddby. Fortsättningsskolans inriktning skulle vara yrkesbestämd till jordbruket för pojkarna och till husligt arbete för flickorna.

1949 bestämde så kyrkstämman att uppföra tvenne lärarbostäder, en för folkskollärare och en för småskollärare. Detta var det sista mera omfattande beslut som socknen själv avgjorde, för skolans del. Det skulle dock dröja till januari 1957 innan dessa var inflyttningsklara och då hade Tåby socken upphört och ingått i den nya storkommunen Västra Vikbolandet.

Från skrifter om Tåby