Låg på Brestads ägor cirka 400 meter nordost om Brestads gård.

Av brandstodshandlingar från 1898 vet man hur det såg ut då. Torpstugan var 7,8 meter lång, 5,1 meter bred och 2,1 meter hög. Den var av timmer, brädfordrad, och med tak av spån. Stugan hade två rum och förstuga samt vind och två spisar och en bakugn. Där fanns också ett fähus, som var 17 meter långt, 5,3 meter brett och 2,9 meter högt. Det var byggt av skittesvirke och bräder samt försett med spåntak.

Från det kyrkoböcker börjades föras i Tåby i mitten av 1600 talet har det funnits sockenskomakare bosatta på Brestads ägor. Med stor sannolikhet bodde de på detta torp.

Den förste kände torparen, som också var skomakare hette Jonas Nilsson och hittas i husförhörslängden 1781 och han bor kvar där till 1787.

Efter honom flyttar torparen Jonas Friman in där. Sedan fortsatte det som dagsverkstorp under Brestad till 1894 då det en kort tid var bostad till statdrängar.

Från 1897 blev det bostad till trädgårdsmästaren. Dessa skiftade ofta och den sista flyttade därifrån 1920. Från 1921 flyttade statdrängen Svensson in där med hustru och 9 barn, de bodde kvar till 1945. Därefter tycks ingen vara mantalsskriven på torpet.