Torp eller backstugor med namnet Stensveden förekommer i husförhörslängderna från 1780 och framåt på de tre Ljunga hemmanen. På rusthållet ägor som senare på 1830 talet kom att tillhöra Tåby egendomen, fanns ett Stensveden.

Fram till 1783 bodde ryttarna där och därefter troligen gifta drängar som inte nämns med yrken. Den sista boendes på Stensveden blir troligtvis änkan Maja Håkansdotter, efter 1791 återfinns inte Stensveden i husförhörslängderna på rusthållets ägor.

Även Ljunga skattegård (boställe) hade ett Stensveden på ägorna och troligen låg även det i anslutning med det förra nämnda. Troligen var namnet Stensveden en benämning på en viss trakt i socknen och inte en enskild plats, för det fanns även ett Stensveden på Ljunga profoss boställes ägor.

År 1718 kallas Stensveden även Samuelstorp när prästen beskriver prästgårdens ägor.

Se även Målsveden