Begreppet hemman kan spåras långt tillbaka i landskapslagarna tidevarv. Detta var benämning på de gårdar som ingick i byn. När konungamakten började göra sig gällande i Sverige ansågs att all mark tillhörde Kungen. Efterhand skänkte Konungen mark till sina gynnare och medhjälpare samtidigt som han adlade dem och på detta sätt uppstod frälsehemmanen. Viss mark skänktes också till bönder och sådana som inte adlades och på så sätt tillkom skattehemman. Varje hemman hade skattekraft och denna mättes i mantal. Den normala skattekraften för ett hemman, där en familj kunde försörja sig, var ett mantal. På 1640 talet, från vilken tidpunkt de äldsta säkra uppgifterna finns hade Tåby socken följande hemman.

Skattehemmanet: ägdes av bonden och gick i arv inom släkten. Vid eventuell försäljning utom släkten var hemmanet tvunget att utannonseras till försäljning vid 3 ting och häradsrätter.

Kronohemmanet: ägdes av kronan och brukaren betalade inte grundskatt.

Frälsehemmanet: tillhörde ett frälsesäteri och brukarna tillsattes av frälsesäteriet.

Frälsesäteriet: var stamgodset inom en adels ätt godsinnehav. Ägaren hade skattefrihet,

men skulle se till att frälsesäteriet var ett föredöme för traktens bönder, genom ett gott

underhåll av byggnaderna och en god skötsel av åkrar och betesmarker.

Prebendehemmanen och Kyrkohemmanen: var anslagna för prästernas underhåll. I detta fall var Bjärka hemmanen troligen anslagna till stiftet och Nybble till prästen i Tåby.

Spetalshemmanet: hade skyldighet att ansvara för de sjuka vägfarare och hade troligen

helt skattefrihet.

Rå och rörshemman: låg inom frälsesäteriet "frihetsmil" och sköttes direkt av frälsesäteriet.

 

Tåby hemman 1640

 

 

Hemman, hemmantal, mantal. Kameral taxeringsenhet eller besuttenhetsmått. Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (t. ex ¾, 1/8)

Hemman är en äldre benämning för en jordbruksfastighet som bokförts i kronans jordeböcker med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.