Tåby gränsar i nv. och n.
till Tingstad och Furingstad, i ö. till Kuddby, i s. till Storån och
Slätbaken samt i v. till Drothem. Arealen är 2,711 har, därav 2,668
land. Södra trakten av socknen är bergig även som den sydvästra, som
upptages av Ramundersbergets östra och norra delar. Förövrigt är
slättland med spridda kullar. Rådande jordmånen är lerjord, sandmylla
och klappersten. Till det inre bevattnas socknen av Oxtorpsjön. De forna Egelsjöarna äro urtappade och uppodlade. Av landsvägar märkas stora
vägen från Söderköping till Vikbolandet, vilken väg går förbi kyrkan och
Fristads f. d. gästgivaregård och sedermera i två grenar till Kuddby.
Vid kyrkan utgå andra vägar. Utmed Göta kanal, som här har station,
bassäng och sluss vid Mem, går en väg från Drothem till sjön. Vid Mems
lastbrygga är 3,5 m. djupt. I hamnen är djupet 7,2 m. Huvudexport är
spannmål och trävirke. Här är även tullkammare, lotsstation, poststation
samt telegramexpedition. Bostad för kronolotsar är av kronan uppförd
nära Mems sluss. Avst. till Söderköping är kanalvägen 5,5 km.
Toby eller Taaby nämnes 1341
och 1383, kyrkoherde 1341; kallas 1413 To eller Tabo socken. Emellan
1540 och 1572 var socknen prebende åt rektor vid Söderköpings skola men
blev sedermera konsistoriellt pastorat. Ny reglering 1917. Kyrkan är av
sten och ombyggd i modern stil åren 1788-89 (fig. 60). Längden är 24 och
bredden 12 m. Värmugn och 500 sittplatser finnas. Altartavlan av Hörberg
från 1797 föreställer Kristus på korset. Predikstolen är hitskänkt 1847
av Ev. Fredr. v. Saltza. Orgelverket från 1846 om 10 st. är av S.
Nordström, Flisby. Ä den ena av de 2 mässingsljuskronorna läses, att den
är skänkt år 1794 av löjtnanten Karl Juring. En annan krona är av glas.
Altarduk skänktes 1889 av änkefru Maja Stina Ostanius, som därtill
donerade kyrkan 500 kr. Bänkarna äro nya från 1888 års reparation, då
även golvet omlades, varvid midtelgången cementerades. År 1819
fullbordades det vid kyrkans ombyggnad ofullbordade tornet, vari de två
ringklockorna hänga.
Å storklockan läses: Ps. 113.
A solis oratu (ortu) usque. ad. occosom. lavdabile. nomen. domini.
Marcus. Erici pastor in. Tåby. ten. 10 sept. Anno.
1660. etc. Å den mindre lästes före omgjutningen: När du hör mitt
ljud, Inställ dig för Gud. giv akt uppå, hans bud. År 1728. Numera är
inskriften: »Går in Herrans portar med tackande. uti herrans gårdar med
lovande. Tacker Honom. Lover Hans namn. Dav. 100 Ps. 4 vers.
Under konung Oskar II,s bild
läses å andra sidan: ,Under k. Oskar II:s regering blev denna klocka
till Tåby församling gjuten av firman Joh. A. Beckman & Stockholm år
1889. I sakristian förvaras 5 förgyllda bilder samt bilder av de 4
evangelisterna. De 5 pergamentsbrev, som förr funnos här, äro nu i
Vadstena landsarkiv. Gustav I:s bibel (nyinbunden) förvaras i
sakristian. Ä kyrkogården, norr om kyrkan, finnes Mems gravkor, där alla
ägare på senare tid av nämnda gård blivit begravna. Över ingången läses
i stenskrift: Didrik Henrik Taube och Beata Magdalena Ribbing. Ty slikom
skall på sistone väl gå. Ps. XXXII. På en annan sten läses: »Nec spe nec
metu. T var amiral och landshövding samt avled 1781. Hans andra maka,
född Ribbing, avled året förut.
Den gamla kyrkan var av
obekant ålder samt hade en längd av 20,7 och en bredd av 5,8 m.
Altartavlan här framställde S:t Olov stående på en drake samt omgiven av
apostlarnas bilder. Predikstolen från 1727 användes till 1847 i nya
kyrkan. Orgelverket inköptes 1696 Mr 233; dal. 15 öre kmt. Bland
härstädes begravna nämnas Gust. Joh. Bagge +1672) och Erik B:son Bagge
1692. Den senares vapen finnes i nuvarande sakristian. I altargolvet
fanns förr en sedan länge försvunnen gravsten med denna inskrift:
Huc juvenes, Pariterque senes, properate,
videntes quam leviter patet istud iter, pro me rogitantes, Petrus eram,
cui mors teneram tulit emula vitam.
År 1752 hängde ringklockorna
i en trästapel men förflyttades då till det å gamla tornmuren uppförda
trätornet. I vapenhuset i denna kyrka fanns under katolska tiden en
öppning i muren, genom vilken prästerna
plägade bestänka de till och från kyrkan gående med vigvatten. Denna
öppning hade dock senare blivit igenmurad.
Avståndet till Söderköping 0,5 och till Linköping 4,5 mil. Av fornlämningar märkas två
runstenar, vilka förr funnits vid Grönhögs vad, strax norr om Skjorstad.
De äro nu resta strax öster om Skjorstad nära vägen från Tåby till
Grönhög i Furingstads s:n. Den ena stenen angiver, att Asa lät göra
kummel efter sin make Torgist och Torgrot efter sin fader. Inskriften å
den andra angiver, att Sixten bit resa stenen efter sin son Ingvar. Han
blev död österut. Dessutom
finnas
gravhögar med och utan stensättningar å Fristad, Fyrby och Skjorstads
ägor m.m. Särskildt märklig är den å berget vid Oxtorpssjön befintliga
stora fornborgen från folkvandringstiden. Mest bekant, skriver en förf.,
är den å Ramundersberget, här kallat Vagnsberget, belägna 'Ramundersborgen'.
Densamma upptager en nästan kvadratisk eller rektangulär areal om 1,695
fots längd och 918 f. bredd med avrundade hörnutsprång och består av en
gråstensmur, upplagd utan ler eller kalk. Murens tjocklek är 14 och dess
höjd 6 fot.;
Ännu
omkring 1760 hade muren en höjd av 12 fot, och funnos inom muren
lämningar efter hus, källare och ugnar, vilka, säger Broocman enligt
äldre tiders uppfattning, förmodligen vilja vid handen giva, att
Ramunder varit en mäktig herre och haft ansenlig hovhållning. En akadem.
avhandling från 1814 av K. E. Norrman handlar om denna fornborg.På1840
talet gjordes här i närheten fynd av brakteater. Vid Mem finnas även
spår till befästningar. Av jordfynd härifrån märkas en oval spännbuckla
eller prydnad av brons (se Östegld 1s. 63), ett spänne av brons, som
det säges av gottländskt ursprung, funnet vid Mem, där även ett om
handel påminnande viktlod av bronsbeklädt järn anträffats. Genom
bronsbeklädnaden kunde vikten icke omärkbart förminskas.
Folkmängden var o. 1754 över 500, 1790: 517, 1850: 858, 1895: 856, 1910:
770 och 1914: 749. Kassor 1910: kyrkok. kr. 79: 53, fattigk. kr. 229:
43, skolk. kr. 230: 25, barnboksk. kr. 2,520: 27, Sjöstrandska fonden kr.
3,5811: 59 från 1850 av änkefru K och, Ostaniuska f. kr. 1,035: 01,
Rosenbergska, r. kr. 900, tillkommen genuin donation av K.D: Rosenberg
år 1824 för fattiga, företrädesvis under Mem, Ekenstedtska f. kr. 132: .
Bernzonska f. kr. 300.
Folkskolor
finnas vid kyrkan och Mem med var sin lärare och tills. 76 barn. Vid
kyrkan är även småskola. Av den för folkets skolundervisning och
bildning verksamme lagmannen Fredrik Jakob Funck anslogs 1811 en summa,
för vars ränta premie böcker skola inköpas åt de flitigaste skolbarnen.
Genom samme mans försorg inrättades här 1852 det första enskilda
sockenbibliotek, vilket 1856 ökades med värderika . gåvor av löjtnanten
K. F. Ridderstad och hushållningssällskapet, samt 1822 den första
sparbank på landet.
Vid Mera
funnos 1828 numera sedan länge nedlagda tvål, såp, sjuderi, tobaks och
ättiksfabriker. Under. 1700-talet fanns där tegelbruk. Här äro 2 handl.
och 3 handtverkare.