Måltorpet låg i västra delen av Målslätten. Nära gränsen intill Drothems socken och på södra sidan om vägen och på prästgårdens ägor. Redan 1718 finns det upptaget som torp i förteckningen över bl.a. prästgårdens ägor, som gjordes av kyrkoherden Collander. Kyrkoherde Juringius ger det år 1780 en utförligare beskrivning. Torpet låg på Ljunga bys utmarker och hade fyra fjärdningars utsäde och att avskedade båtsmannen Pehr Ljung brukar torpet.

Pehr Ljung och hans hustru Catharina Hemmingsdotter brukade torpet till 1783 och efter dem följde 11 torpare innan den sista torparen Karl Albert Johansson flyttar 1915. Därefter utarrenderas Måltorpet till arbetare för att 1919 köpas av Karl Anton Jonsson och hustrun Anna Lovisa. I slutet av 1920 talet uppförde de ett nytt hus omedelbart öster om Måltorpet och på 1930 talet ödelägges gamla Måltorpet.

Dock vet vi hur gamla Måltorpet såg ut för av prästsyne protokollet från 1874 framgår att det fanns en stuga av timmer med tegeltak som var inredd med förstuga och kammare. Till torpet hörde också en ladugård som var nybyggd 1866, samt en bod. Ladugården hade plats för fyrs fäkreatur och en fårkätte.

I den nybyggda fastigheten Ljungatorp Nr 2 flyttade föräldrarna och sonen Albin in i omkring 1928.