Området Målslätten var förr ett torpställe och delat på många av Tåbygårdarna. Ljunga skatte, profoss, rusthåll,  prästgården och Tåbys ägor, men även Bjärka i Drothem dyker upp ibland som ägare under sekelskiftet 1800.

När husförhörslängderna började föras 1779 fanns det på Målslätten två torp och torparna hette Per Månsson och Olof Nilsson. Från 1801 bodde där sockenskomakaren Nils Arvidsson Hagfeldt och han var troligtvis även torpare. Han avlöstes av sin son Johan Hagfeldt som även han var skomakare och torpare.

1878 kom Karl Olofsson med hustrun Brita Maria Ekström som torpare till Målslätten och Karl var far till den senare kända Tant Hilda på Målslätten. När fadern dog 1887 fick änkan och dottern Hilda bo kvar i de egna husen. En stuga och en bodbyggnad, medan jorden skulle tilläggas det torp som torparen Karl August Lindström brukade. Han bodde troligen i det hus som revs i samband med att Säter byggdes på 1890 talet.

Hagstugan finns på Målslätten och Tåbys ägor mellan åren ca 1780-1811 och försvinner därefter. Om det var nyss nämnda Hagfeldt som gav torpet dess namn kan man spekulera i.

Tydligen så fanns det  förr många torp på Målslätten och de är svåra att reda ut då det bara står Målslätten i de tidiga husförhörslängderna. Idag är Målslätten ett område och inte ett specifikt torp.