Blinnestad och Finnstad
Dessa hemman har i forna tider bildat en gemensam by på ungefär samma plats där nuvarande Blinnestad ligger. Därifrån utflyttades 1832 det hemman som senare kallades Finnstad. Där Finnstad nu ligger har det funnits en mycket gammal bosättning och på bergshöjden en befästningsanläggning eller försvarsborg.
Blinnestad återfinnes första gången i skrift, som "Blinningzstadsholm" år 1402 i Svenskt Diplomatorium. Det har säkerligen funnits som orts eller bynamn sedan 300-400-talet efter Kristus födelse. Förleden är säkerligen ett mansnamn i form av Blindning eller liknande, som funnits i fornsvenskan. Några konkreta uppgifter erhålles inte förrän i 1562 års frälselängd. Där framgår bl.a. att Blinnestads båda frälsehemman på 1500 talet löd under Göksholm i Närke och ägdes följaktligen av Johan Åkesson Natt och Dag. Efter hans död 1565 ägde änkan Margareta Axelsdotter Bielke dessa hemman och hemmanen övergick sedan till Göran Nilssons ägo, i och med att han gifte sig med Johan Åkessons dotter Ingeborg. Hemmanen blev pantsatta på 1620 talet av dåvarande ägaren Erik Soop och därefter kom det ena hemmanet åter att höra under Göksholm och den andre tillhörde "frun till Gäddeholm", sannolikt fru Christina Sparre. Dessa adelsmän brukade givetvis inte hemmanen själva.
År 1631 vet vi att det ena hemmanet, troligtvis nuvarande Finnstad, brukades av Jöns och att där då var fyra personer mantalsskrivna. Hemmanet omfattade 6 tunneland och hade en djurbesättning av 1 häst, 3 ston, 5 kor och 4 kvigor, 4 stutar och 16 får.
Det andra hemmanet, troligen nuvarande Blinnestad, brukades av Måns och där var fem personer mantalsskrivna. Åkermarken omfattade också där 6 tunneland och djurbesättningen var 1 häst, 4 ston, 5 kor och 5 kvigor samt 12 får. Båda hemmanen brukades då i gemensamt byskifte, d v s på varje åker hade var je hemman lika många tegar. Under resterande delen av 1600 talet brukades därefter hemmanen av olika frälsebönder. Ägarna till hemmanen har också skiftat, men i stort sett, stannat inom den "Natt och Dagska" frälseätten fram till 1684, då de såldes till Åke Ulfssparre på Broxvik. Han i sin tur bytte dem till Kronan vid reduktionen 1689, så att de därefter blev kronohemman. En av de nya brukarna, till ett av hemmanen, var kvartermästaren Adolphus Lenck som blev rusthållare för nummer 22 vid Östgiötha Cavalleri när indelningsverket började.
Det andra hemmanet, som brukades av Jon Claesson, blev augement, understödjande hemman till rusthållet. Tillsamman med Almstad, Ljunga Skattegård och Tåby Rådmansgård utgjorde hemmanen också båtsmansrote nummer 97. Andra kronotjänstemän bodde också tidvis på Blinnestads hemmanen. Lantjägaren Nils Bröms, profossen Hans Ljungeld, väbeln Jonas Caléen är namn som återfinnes i kyrkböckerna, som boende där. Häradsdomaren Holsten Persson brukade båda hemmanen i mitten av 1700 talet. Nuvarande Blinnestad brukade han till sin död 1781. En dotter till honom, Brita, gifte sig med Måns Jostsson och övertog nuvarande Finnstad år 1760. Efter Måns Jostssons död, gifter Brita Holstensdotter om sig med Hans Persson.
En son till Måns Jostsson, Holsten Månsson, övertar därefter Finnstad och brukar hemmanet till 1810, då han avlider. Änkan Kerstin Håkansdotter gifter om sig med Per Larsson och hennes son, Magnus Holstensson övertar 1829. Under dennes ägare tid ägde laga skifte rum och efter dess verkställighet "icke kunde undvikas, att det ena hemmanets åbyggnad måste från den gamla tomten utflytta". Flyttningen ägde rum till nuvarande plats.
Blinnestad
Det hemman, som vid laga skiftet fick ligga kvar, brukades av Holsten Pehrsson fram till 1781. En son till Nils Holstensson övertar och vid hans död 1791 går hemmanet ur släktens ägo. Olika ägare och brukare förekommer fram till 1827, vars eventuella släktskap inte med säkerhet kan fastställas. Från 1827 äges detta hemman, som i fortsättningen kallas Blinnestad, av rusthållaren Lars Andersson. Hans dotter Gustava Sophia gifter sig med Peter Andersson, som tillsammans med svärfadern brukar hemmanet till 1850, då Peter Andersson helt övertar.
1879 övertager sonen Harald Edvard, som kallar sig Blidberg, och från 1924 dennes son Olof Hugo. Den senares son Erik Olof blir ägare och brukare efter faderns död. Några uppgifter om nyodlingar eller liknande under 1800 talet har inte kunnat erhållas, men vid laga skiftet 1832 blev 22 tunnland åker Blinnestads del. Blinnestad ingick säkerligen i det dikningsföretag som ägde rum år 1876. Detta omtalas i Östergötlands Hushållningssällskaps årsberättelser att "ett större dikningsföretag har i Tåby blivit utfört, varigenom för flera gårdar mycken odlingsmark vunnits och gammal äng blivit torrlagd".
Blinnestads mangårdsbyggnad uppfördes på 1850 talet, men den gamla gårdsbyggnaden finns kvar på hustomten. Vid Blinnestad började man att år 1934 använda traktor i jordbruket, men hästarna fanns kvar i jordbruket ännu till 1962. Mjölkmaskiner installerades 1932 och samma år motoraggregat för dess drift, då elektriciteten inte blev indragen förrän 1948.
1958 upphörde mjölkproduktionen vid Blinnestad. På de båda Blinnestads hemmanen fanns, förutom ryttare och senare grenadjärtorp även jordtorp.
Kaklösa och Svalsätter fanns i husförhörslängderna före laga skiftet, men om de var gemensamma för båda hemmanen eller ej går inte att utläsa. Troligen var Svalsätter, före "nya indelningsverket" båtsmansställe. Av kyrkböckerna framgår att båtsmannen Johan Svala avlider år 1741, 97 år gammal och då boende på Blinnestads ägor. Efter laga skiftet fanns under Blinnestad, förutom grenadiertorpet Rådalen, torpen Kaklösa och Svalsätter. Krokstorp uppsattes 1851 och stavades då Krogstorp. Kanske här då fanns en krog? De kvarvarande stugorna används i dag som sommarbostäder.
Finnstad
Magnus Holstensson fortsätter att bruka Finnstad till år 1865, men bosätter sig själv i Östra Ryd år 1851. Efter 1851 finns inspektor eller rättare, som brukar hemmanet. 1866 äges och brukas Finnstad till Fristads gästgivaregård, som äges av C W Appelqvist. När han dör 1885 fortsätter änkan Karolina Appelqvist att äga och bruka hemmanet fram till 1903. Under denna tid bor på Finnstad huvudsakligen ladugårdsarrendatorer och ladugårdsskötare. Därefter har Finnstad många ägare, vilka icke synas ha släktskap med varandra. Johan Bäär, Karl Fredrik Johansson, Nils Magnus Nilsson, Karl Johan Andersson är ägarnamn som förekommer under åren 1903 till 1936.
Liksom när det gäller Blinnestad finns inga uppgifter om nyodlingar, men det framgår av skifteshandlingarna från laga skiftet 1832 att Finnstad fick 34 tunnland åker. Mangårdsbyggnaden vid Finnstad uppfördes i samband med laga skiftet, men har under senare tid ersatts av en ny byggnad. Vid Finnstad övergick man till traktordrift 1937, men ännu 1959 används hästar i jordbruket. Maskinmjölkning hade installerats 1933, men då elektricitet inte blev indraget förrän 1948, fick dessförinnan motoraggregat användas till driften av bl.a. mjölkmaskinerna.
1962 upphörde mjölkproduktionen helt. Efter laga skiftet fanns vid Finnstad torpet Blinnestadslund och uppsattes år 1838 Finntorp och 1849 Lund. Av dessa är Lund ödelagt 1911, medan övriga finns kvar. Vid båda hemmanen har funnits pigor och drängar samt från 1850 talet statdrängar. Även linvävare i slutet av 1700 talet, snickare, skomakare och murare har periodvis bott på de underliggande torpen och lägenheterna. Från arkeologisk synpunkt är "Röstenshagen eller Finnstaberg" särskilt intressant. Där har funnits en fornborg cirka 90x150 meter med borgvall, förvall, stensträngar och husgrundsterrass.
Se även kartor