Brestad nämns första gången i skrift 1409 och då i Danska Riksarkivet och nämns som Bredzstadholm och beskrives då som boställe för häradshövdingen Peter Nilsson i Björkekinds häradsrätt. Brestads by låg i södra delen av ett omfattande forntida bosättningsområde vilket vanligen kallades Runnbergsmarken. Brestads by består då av två hemman, varav det ena var skattehemman och det andra frälsehemman.

Frälsehemmanet var då 1 mantals frälsehemman och ingick sedan 1543 i det landbo gods som Nils Ryning till Tyresö ägde och hans efterlevande in på 1600 talet, därefter kom det under Johan Skytte på frälsesäteriet Ravnäs. Efter 1684 ägdes hemmanet av landshövdingen Axel Stålarm och hans fru Maria Kyle. Översten Lars Kagg på Ravnäs är ägare i mitten av 1700 talet.

1631 återfinnes skattegården i mantals och boskapslängden och ägaren heter Nils och 5 personer är mantalsskrivna där. Därefter förekommer olika bönder som ägare, det är troligt att det är söner till Nils.

År 1666 kommer en ny ägare generation till Brestads skattegård, under denna tid doneras ett kronohemman, Skårby till ägaren av Bredstad och sammanslås med skattegården liksom samma förhållanden synes skett med Tåstads utjord. Därefter förekommer flera brukare och i senare delen av 1700 talet äger Johan Zetterberg hemmanet.

I början av 1800 talet köpes båda hemmanen av baron von Saltza på Mem, vid Mem godsets splittring 1893 köper Hagberg Bredstad och säljer det 1906 till Östergötlands sockerfabriks AB. 1915 köper Gustav Andersson, Ruda, Hjalmar Karlsson, Hanorp och Erik Widell, Karlshof, Brestads egendom och året därpå blev Gustav Andersson ensam ägare. Från 1916 övertog svärsonen Erik Gustav Teodor Johannsesson först som arrendator och senare ägare och därefter var Brestad tillsammans med Skällingstad inom familjens ägo.

Vid indelningsverkets upprättande i slutet av 1600 talet ingick de båda hemmanen plus, Torp och Skårby i den båtsmansrote nr 95 Flintatorpet som hade båtsmanstorpet på Skårby mark.

Flera jordtorp har funnits under Brestad:

Brestadlund och Skomakaretorp finns från 1791 som torp.

Grindtorpet: finns från 1781 först som backstuga och från 1813 som jordtorp, 1860 kallas det Riskasten och samma torpare bor där som när det kallas Grindtorpet. Vid 1783 års storskifte kallas det Riskasten.

Lerkullen: finns nämnt i kyrko och församlingsboken mellan 1677-1936

Trädgårdsstugan: finns omtalad 1782-1790, kan vara det använda namnet Gropen som finns nämnt 1797. Torpet Gropen återfinnes under Brestad till 1842 och därefter under Tåstad.

Sjöstugan: finns under tiden 1818-1837 under Brestad och kallas backstuga och från 1837 lyder det under Tåstad.

Åbo: finns från 1825 som arbetarebostad och används vid 1800 talets slut som änkehem för arbetar änkor under Mems lydande gårdar.

Carlsborg: finns som torp under Brestad från 1833 till 1893.

Bresätter finns 1841-1878 som torp under Brestad, ett enstaka år kallas det Gropen Bresätter.

Aspetorp: finns under 1700 talet som 3/8 mantal kronoskattehemman, Ryttaretorpet nr 19 under Almstad rusthåll låg i anslutning till detta hemman och kallades Almstads utjord. Under senare delen av 1800 talet kommer Aspetorpet att höra under Brestad.