Gatlopp var en bestraffningsmetod där de dömda fick springa, med bar rygg, mellan två rader av män ett antal gånger, samtidigt som han slås med spön när han passerar. Som militärisk bestraffning avskaffades det genom kungligt befäl 26 november 1812.
Gästgivaregård: se menyn till höger
Bredgården:
1636-1659 heter bonden Knut Persson med hustru Maria
Bengtsdotter. Knut finns med i
mantalslängderna fram till 1659. Läser man i
domboken så blir Knut dräpt detta år. Sedan förekommer det i
Fristad 3 stycken Knutsdöttrar. Karin Knutsdotter som är gift med Nils Larsson
tar över Bredgården. Nils dör i
Fristad Bredgård 1672. Samma år som maken dör får änkan Karin Knutsdotter i Fristad sonen Nils. Denne Nils Nilsson
blir år 1700 ägare av gården och 1736 hans son Knut som senare kallar
sig Canut Friberger. Dennes dotter Christina Maria gifter sig
med Nicolaus Thollander, som äger hemmanet från 1764 till 1776
då han dör. Änkan Christina Maria gifter om sig med kontrollören
Johan Paul Abelsson. När han dör 1780 utarrenderas hemmanet ett
tiotal år.
1792 blir f.d. trumpetaren Carl Magnus Våghals ägare av Bredgården, han har gift sig med Nicolaus Thollanders dotter, Ingeborg Margareta. När han dör 1828 brukar änkan gården och 1834 övertar deras son Carl Dansson Bredgården till 1839. Då har Bredgården varit inom samma släkt i minst 200 år.
1839 kommer en ny ägare, f.d. häradsdomaren Peter Johansson. 1850 äger Löjtnanten Malcolm Edward Herman Von Saltza Bredgården till 1856. Därefter förekommer olika ägare som inte är brukare utan har arrendatorer. Byggmästare Lars Åkerman äger och brukar gården till sin död 1893. Till 1910 äger änkan med sonen Lars Anton Bredgården. Därefter och till 1935 följer olika ägare och arrendatorer. Vid Bredgården brann manbyggnaden ned och nyuppfördes 1918, året därpå uppfördes ladugård och statbyggnad.
Västergården: 1640 benämns det salig hertig Carls arvs och
eget hemman. Bonden heter Jon Bengtsson, han och hustrun är
mantalsskrivna där. 1645 köpes bl.a. Fristads Västergård av
Hindric Fleming från Kronan och sammanslås med Mems
frälsesäteri, från detta år är Västergården frälsehemman. Genom
arv och skiften växlar frälseägarna och av dessa är bl.a.
bergsherren Johan de Geer och baron Axel Wachtmeister.
1806 skatteköpes Västergården av Claes Eric Wrångström som är gift med dottern till ägaren av Bredgården, Anna Cajsa Våghals. Efter Claes Eric Wrångström död 1819 äger änkan hemmanet till 1834 och under denna tid finns olika brukare och arrendatorer.
Från 1834 heter ägaren fabrikör Fisher i Norrköping och hemmanet arrenderas av gästgivaren Jon Svensson. 1839 säljes åter hemmanet och nu till nämndeman Magnus Holstensson i Finnstad. Till 1869 äger han det och brukar det själv 1843-1860.
1839-1843 är Johannes Larsson i Fyrby arrendator och 1860-1868 f d nämndeman Anders Larsson. 1869 köper Carl Wilhelm Appelqvist Västergården, han arrenderar då också Gästgivaregården och Östergården. Efter Carl Wilhelm Appelqvist död 1885 äger änkan Karolina Ingman Appelqvist hemmanet och under tiden 1886-1896 arrenderas det av Knut Wilhelm Stahre.
Därefter äger f.d. nämndeman Nils David Andersson hemmanet och därefter har detvarit i släktens ägo. Västergårdens manbyggnad uppfördes i början av 1860 talet och ekonomi byggnaderna på 1880 talet.
Östergården/Bryggaregården: Tillhörde från början av 1500 talet fru Brita
Jönsdotter, Roos. Andra frälseägare var Bengt Gabrielsson
Oxenstierna, Nils Turesson Bielke, Axel Lillie och Märta Sparre.
Det reducerades inte vid reduktionen av 1600 talet utan hamnade
så småningom under Ravnäs efter att ha varit i Louise de Geers
ägor. 1640 heter frälsebonden Anders Svensson och förutom
hustrun var en till mantalsskriven där.
1828 skatteköpes Östergården av gästgivaren Jon Svensson och därefter brukas båda hemmanen tillsammans. När Johanna Karlsson ärvde hemmanen efter sin fader Peter Johansson bosätter hon sig på Östergården. 1902 Ärvdes hemmanen till Disponenten Carl Ludvig Andersson och efter hans död övergick det i Sterbhusets ägo. Från den tiden kallas också hemmanet för bryggaregården.
Se även kartor
Artikel om Fristad i ÖGF Lövet
Läs om Fristad i artikeln som var med i ÖGF,s tidning Lövet nr: 121 år 2015 som PDF här
