Låg troligen mellan kyrkan och prästgården och enligt 1562 års frälselängd var det fram till 1700 talet frälsehemman under den s.k. Somme släkten.

1640 års mantals och boskapslängd beskrives det som frälsehemman under fru Märta till Västerby och omfattade 4 ½ tunnland. Brukaren hette Mattias och förutom makan var ytterligare två vuxna till mantalsskrivna där. Djurbesättningen bestod av 1 häst och 1 sto, 2 stutar, 4 kor och 4 kvigor, 18 får och 4 svin.

Vid reduktionen i slutet av 1600 talet blev det fråntaget frälset och därefter häradshövdings boställe.

I samband med indelningsverkets upprättande vid ungefär samma tidpunkt ingick hemmanet i båtsmansrote nr 97 tillsammans med Ljunga skattegård, Blinnestad och Alms hemman. Under hela denna tid hade hemmanet brukats av särskilda frälse och kronobönder.

1718 skatteköptes hemmanet av rådman Johan Hagman och troligen härrör namnet på hemmanet från denna ägare.

1784 sker storskiftesdelningen och ägaren heter Eric Svensson och hemmanet får då för sina 4 strängar i tegskiftet cirka 20 tunneland. Olika ägare och brukare förekommer fram till 1836 då f.d. livgrenadieren Olof Göthe förefaller vara den sista ägaren till Rådmansgården innan det sammanslås med de andra.

Efter 1849 redovisas inte längre Rådmansgården med namn i husförhörslängderna.