Fyrbys och Fristads byar låg i anslutning till de stora forngravsområdena som ligger på höjderna söder om Ramborgen (Uggleboberget). Första gången Fyrby återfinns i skrift är i ett pergamentsbrev år 1401 och namnet skrevs Fereby. Fyrby har i äldre tider utgjort 3 hemman, Norrgården, Västergården och Södergården.

 

Norrgården: senare nr 1, utgjorde 1 mantals skattehemman, 1640 hette bonden Nils Jonsson och 4 vuxna är mantalsskrivna där. Den synes ägas av samma släkt fram till början av 1700 talet och vid sekelskiftet 1700 brukas den till Blinnestad. Vid indelningsverkets början i slutet av 1600 talet blir norrgården augument till rusthåll nr 18, det ingick också tillsammans med södergården i båtsmansrote nr 94.

 

1832 köpes Norrgården av fabrikör Jacob Ficher i Norrköping och därefter av häradsdomare Peter Johansson för att 1847 köpas av bokhållaren Theodor Mattias Lindblad. Under denna tid är det arrendatorer som brukar hemmanet. 1856 köps Norrgården av Löjtnanten Frans Algot Hedenstierna i Brunneby och från denna tid brukas Norrgården tillsammans med Brunneby och under Brunneby. Därefter har Norrgårdens mangårdsbyggnad använts till arbetarbostad. Det torp som idag ligger bakom Fyrby (Södergård) och som idag kallas Fyrbytorpet är en tidigare mangårdsbyggnad från Norrgården.

Se kartor över Fyrby Norrgård från brandförsäkringar 1904 respektive 1913

 

Västergården: även kallad Mellangården och senare benämnd som nr 2 och omfattade 1 mantal kronoskattehemman. Västergården kallas ryttarehemman under 1600 talet vilket innebar att bonden mot skattefrihet uppsatte ryttare och häst till den tidens härar. 1640 hette bonden Bengt och ytterligare 2 vuxna var mantalsskrivna där. Vid nya indelningsverkets upprättande i slutet av 1600 talet undantogs hemmanet från rusthålls och båtsmans plikt. Istället avsattes det som reservhemman för översten vid infanteriet och blev under 1700 talet boställe för vissa statstjänstemän.

 

1717-1728 ägde och brukade Landsfiskalen Clas Cahlén hemmanet och efter hans död ägde hans änka Anna Charlotta Hedenstierna hemmanet till 1751 då hon efterträddes av sin svärson Nils Lundman som var regementskommisarie. Vid hans död 1759 gifte änkan Hedvig Charlotta Cahlén om sig med fältväbeln Petter Dahlberg som även ägde Västergården, eller kronohemmanet som det även kallades till 1771. I slutet av 1700 talet bodde här en vargeringsman dvs. en reservsoldat och i början av 1800 talet en sockenskräddare.

 

1832 köptes hemmanet från kronan av nämndemannen Peter Johansson och 1839 säljer han till Riksdagsmannen Nils Gustav Nilsson i Ljunga som brukar västergården tillsammans med Ljunga hemmanen. 1847 övergick det i fabrikörs Jacob Fishers i Norrköpings ägo, liksom Norrgården. På grund av skatteköpet från Kronan anslogs Västergården som augument till rusthåll nr 18 i stället för tidigare Norrgården. Vid laga skiftet 1847 flyttades eller revs troligen mangårdsbyggnaden. 1856 sammanslås det tillsammans med Norrgården till Brunneby genom att Löjtnanten Hedenstierna köper dessa båda hemman.  i samband med övertagandet 1856 finns ingen finns som upptagen som boende på Västergården. Möjligen kan Ekbacken vara gamla Fyrby mellangård då en avsöndring från 1917 säger att Fyrby mellangård 3:2 även kallad Ekbacken och utbrutet vid laga skiftet 1847.

 

Södergården: 1 mantals spetalshemman, därefter Kronohemman och slutligen skattehemman och nr 3. 1640 upptas det i mantalslängden som spetalshemman, vilket innebar att det hade skyldighet att ta hand om de sjuka och främst vägfarande. Detta år var bonden Mattias med fru och ytterligare två vuxna mantalsskrivna där. 1684 reducerades hemmanet som pur donation och blev därefter kronohemman. Vid indelningsverkets början blev det rusthåll för nr 18 tillsammans med Rappsala utjord som även det tillhörde hemmanet, det ingick även i båtsmansrusthåll nr 94 som uppsattes tillsammans med Norrgården, Brunneby och Nybble.

 

Det ägdes fram till mitten av 1700 talet av samma släkt, varav bonden Bengt Nilsson brukade gården i över 40 års tid och han efterträddes av sina söner som kallade sig Vikmark. Därefter hade ägande generationerna visst släktskap med varandra. Under slutet av 1700 talet och fram till 1810 ägde och brukade Per Jonsson och Johan Henric de Try södergården.

 

1810 blev Håkan Olofsson ägare som även skatteköpte hemmanet, därefter har det ägts av samma släkt långt in på 1900 talet. Tidvis förekommer arrendatorer, men huvuddelen av brukarna fram till 1921 är Håkanssöner. Från detta årtal arrenderas Södergården av Nils David Andersson i Fristad och från 1926 av Herman Theodor Wallin. Södergården som allmänt kallas Fyrby har en manbyggnad som byggdes i mitten av 1800 talet. Ladugården brann ner på grund av åska 1937 och återuppbyggdes samma år.

 

1847 förrättades laga skifte av Fyrby by, Norrgården fick då 27 tunnland åker, Västergården 21 tunnland och Södergården 32 tunnland åker. Möjligen utflyttades Västergården och blir senare kallat Ekbacken.

 

1937 övergick man till traktordrift i lantbruket men hästarna fanns kvar till 1951.

1941-1942 Indrogs elektricitet och det installerades mjölkmaskiner.

1972 upphörde mjölkproduktionen.

 

Rappsala utjord: som tillhörde Fyrby Södergård, friköptes av skomakaren Anders Peter Månsson, för att på 1900 talet sammanslås med Nybble.

 

I Anslutning till Fyrby by har det funnits ett antal torp och i kyrkböckerna omtalas Fyrbytorpet från mitten av 1600 talet. De boendes där då var båtsmän och salpetersjudare. Ryttare och båtsmanstorp låg annars på Rappsala utjord som tillhörde Södergården. Vid indelningsverkets början flyttades troligen båtsmanstorpet till Brunneby ägor och där blev Fyrbergstorpet båtsmansställe.

Torp som fanns eller finns på Fyrbys ägor: Fyrbytorp, Gatan, Gärdet, Marieborg, Fågellund, Rappsalalund, Katrinelund.

 

Bild nedan visar Fyrby Södergård, de andra gårdarna är idag borta eller flyttade!