Ragntorp låg cirka 500 meter sydväst om Skällingstad och förekommer första gången i skrift 1535 och då i en räkneskapslängd i kammararkivet, det stavas då Ragnillatorp. Det har inte ingått i något byalag utan varit ett enskilt hemman. 1640 kallas det 174 dels mantal kronotorp och brukaren heter Hans och endast han och hustrun är mantalsskrivna där. Under senare delen av 1600 talet betalar hemmanet sin skatt till pfalzgreven Johan Casimir på Stegeborg.

I mantalslängder och kyrkböcker framgår det att från cirka 1693 bor där Fjärdningsmannen Olof Månsson och hustrun Ingeborg Bengtsdotter. När Olof Månsson dör 1731 efterträder Claes Johansson som Fjärdningsman, han har gift sig med en dotter dotter till Olof Månsson.

De första bosatta i Ragntorp i husförhörslängden 1780 är Adam Claesson som är född i Ragntorp 1738 och han är son till Fjärdningsmannen Claes Johansson ovan. Hans hustru heter Maria Johansdotter, även hon är född i Tåby och år 1726. Man finner även en gosse Johan Matsson född i Tåby 1767 boendes där.

År 1791 har den nu 53 årige Adam Claesson en ny hustru, Anna Persdotter född 1757 i Tåby. Med andra ord så är hon 19 år yngre än han själv, och de får i snabb följd 4 barn. Adam Claesson dör 1813.

1814 finns en ny brukare på Ragntorp vid namn Olof Persson med hustrun Anna Margareta Svensdotter och barn och de stannar kvar till 1824 då Adam Claessons son Adam Adamsson/Thollander står som hemmansägare för Ragntorp.

1833 köper Baron Fredric Funck på Almstad Ragntorp och han utarrenderar det, liksom vid många andra arrendekontrakt från den tiden betalar inte arrendatorn någon kontant ersättning, utan istället fullgör han dagsverken. Under denna tid byggs även en ny stuga.

1856 heter det åter Ragnhildstorp och det äges och brukas av Fredric Funck på Almstad. 1861 köper nämndemannen Arvid Svensson Ragntorp och sammanslår det med Nybble för att år 1910 försälja det till Brestad. På Ragntorp bodde det brukare på hela 1800 talet , men även statdrängar och arbetare.

Under tiden 1864-1904 kallas brukarna för förpantningsägare. Under resterande del fram till 1937 bodde statfamiljer och arbetare på Ragntorp. Därefter ödelades det.