Tåby by bestod av fem hemman i äldre tider och kyrkan låg mellan dessa, byn drevs då i samfällt tegskifte. Namnet Tåby anses i sin led betyda smal väg mellan gärdesgård eller till utmark och i sin andra led "by" anger att dess första fasta bebyggelse leder tillbaka till 500-600 år efter Kristus födelse. Hela byn var säkerligen en utflyttning från Ljunga och var troligen moderbyns tå.
Första gången namnet finns skrivet är år 1341 då det i Svenskt Diplomatarium skrivs Taby. I de första jordeböckerna skrivs det som Todby. Då Tåby by bestod av fem hemman redovisas de olika hemmanen var för sig fram till början av 1800 talet, då de sammanslås till en gemensam brukningsenhet.
Rådmansgården: låg troligtvis mellan kyrkan och prästgården och enligt 1562 års frälselängd var det fram till 1700 talet frälsehemman under den s.k. Somme släkten. 1640 års mantals och boskapslängd beskrives det som frälsehemman under fru Märta till Västerby och omfattade 4 ½ tunnland. Brukaren hette Mattias och förutom makan var ytterligare två vuxna till mantalsskrivna där. Djurbesättningen bestod av 1 häst och 1 sto, 2 stutar, 4 kor och 4 kvigor, 18 får och 4 svin.
Vid reduktionen i slutet av 1600 talet blev det fråntaget frälset och därefter häradshövding boställe. I samband med indelningsverkets upprättande vid ungefär samma tidpunkt ingick hemmanet i båtsmansrote nr 97 tillsammans med Ljunga skattegård, Blinnestad och Alms hemman. Under hela denna tid hade hemmanet brukats av särskilda frälse och kronobönder.
1718 skatteköptes hemmanet av rådman Johan Hagman och troligen härrör namnet på hemmanet från denna ägare. Vid storskiftesdelningen 1784 hette ägaren Eric Svensson och hemmanet får då för sina 4 strängar i Tegskiftet cirka 20 tunneland. Olika ägare och brukare förekommer fram till 1836 då f.d. livgrenadjären Olof Göthe förefaller vara den sista ägaren till Rådmansgården innan det sammanslås med de andra.
Västergården och Västra Mellangården: låg troligen väster om, men i anslutning till nuvarande herrgårdsbyggnaden. Dessa hemman hade i Äldre tider tillhört Jöns Spliijt i Norge, men indrogs till kronan av konung Gustav I och ingick sedan i hertig Carls arvs och eget hemman.
Västergården: också kronohemman, brukas vid samma tid av Inge med hustru och ytterligare två vuxna är mantalsskrivna där. Detta hemman omfattar också 3 ½ tunneland och har en djurbesättning av 1 sto, 1 stut, 2 kor och 2 kvigor, 10 får och 3 svin. 1645 köpes dessa hemman tillsammans med fyra andra hemman i Tåby socken av Hindric Flemming och lägges under Mems säteri. Vid försäljningen av Mems säteri på 1720 talet hamnar dessa båda hemman under Svinesund, nuvarande Svensksund och frälseätten Wrangel. Vid storskiftesdelningen 1784 fick dessa båda hemman, för sina sammanlagt 6 strängar i tegskiftet nu 30 tunnland eller 15 tunnland vardera av åkern. Hemmanen brukades av olika frälsebönder och från början av 1800 talet finns inte längre några brukare av dessa hemman, Troligtvis ödelades de vid denna tid.
Södergården och Östra mellangården: låg troligen där nuvarande ekonomi byggnaden ligger. De hade i äldre tider ingått i Mems frälsesäteri. Frälsehemmanet Södergården brukas 1640 av bonden Olof Jakobsson med hustru. Hemmanet är på 3 ½ tunneland och har sin djurbesättning av 1 fåle och 1 sto, 4 kor och 2 kvigor, 14 får och 3 svin. Samma år är bonden Raal med hustru brukare av frälsehemmanet Östra mellangården som omfattar 3 ½ tunneland. de är de enda mantalsskrivna där och djurbesättningen utgörs av 1 häst, 1 oxe och 3 stutar, 3 kor och 3 kvigor, 7 får och 2 svin. Liksom de övriga båda frälsehemmanen erhöll dessa båda hemman lika stor åkerareal som de andra på 15 tunnland var vid storskiftet 1784. Dessa båda hemman stannar sedan under Mems frälsesäteri, i båda fallen fram till 1832. De fyra frälsehemmanen bildade vid indelningsverkets upprättande i slutet av 1600 talet gemensamt båtsmansrote nr 92, med båtsmanstorpet beläget på Ekhammaren.
I slutet av 1830 talet köpte rådmannen Johan Billstén i Söderköping samtliga fem hemman i Tåby by jämte Ljunga rusthåll och Oxtorp samt sammanslog dessa till en brukningsenhet. I samband med detta köp ingick även rusthålls skyldigheten för rusthåll nr 21, som tidigare ålegat Ljunga rusthåll. Hans son Carl August Billstén blev ägare och brukade det nya hemmanet från 1846. Det var Carl August Billstén som gjorde det till en självständig egendom med manbyggnad och trädgård. Han införde växelbruk och uppodlade mark.
Av hushållningssällskapets årsberättelse framgår att vid 1850 talet över 70 tunnland nyodlats genom rothuggning och stenbrytning och att några år senare över 30 tunnland uppodlades genom skumplöjning. På 1870 deltog Billstén och hans folk även i den stora torrläggning av bl.a. de s.k. slåkärren, genom att gräva ett stort utfallsdike (graven). Under Billsténs tid fanns på Tåby gård mellan 12-14 statfamiljer och bl.a. byggdes statbostaden Bygget, dessutom fanns vid gården rättare, trädgårdsmästare och smeder. Vid Carl August Billstén död 1873 försäljes gården till överstelöjtnant Konrad Leonard Fries och hans bror hovrättsnotarien Nils Fredrik Fries, som båda äger hälften var. Gården stannar sedan inom familjen Fries och en svärson, majoren Rickard Detlov Engelbrekt Vahlberg står som ägare i början av 1900 talet. Vid hans död 1915 står sterbhuset som ägare. Efter 1946 kom en ny ägare.
Den nuvarande
herrgårdsbyggnaden byggdes på 1850 talet och år 1854 flyttade
Carl August Billstén in där, från att ha bott på Ljunga
rusthåll dessförinnan. Herrgårdsbyggnaden ombyggdes 1908 och
restaurerades och moderniserades 1946. Av ekonomibyggnaderna,
vilka de flesta byggdes på 1850 talet, byggdes stallet nytt 1907
och ladugården restaurerades 1947. En av manbyggnaderna som
tidigare hade tillhört ett av Mems frälsehemman flyttades vid
1850 talets mitt till torpet Målslätten. Elektricitet indrogs
vid Tåby gård under första världskriget och den första traktorn
kom i början av 1930 talet, men hästarna fanns kvar i jordbruket
till 1970 talet. Maskinmjölkning installerades i slutet av 1930
talet och mjölkproduktionen fortsatte till 1982.
Torp under Tåby:
Ekhammaren: var båtsmanstorp nr 92
Björklund: var från 1802 torp under Rådmansgården och kallades troligen tidigare för Kakelösa.
Enberget: förekommer 1817-1855 som backstuga
Fågelsången: var en backstuga på Rådmansgårdens ägor.
Målslätten: var under Rådmansgården ägor och torpet där kallades Hagstugan ca:1780-1811.
Nybygget: omnämns redan på 1730 talet som torp.
Byggdes på 1890 talet och har använts bl.a. som trädgårdsmästarbostad till Tåby gård. Konstnären Ewert Karlsson EWK bodde här på 1940 talet då han var befallningsman/rättare på Tåby gård.
Se även kartor